Har nyss kommit hem, genomfrusen, efter att ha kollat lite på Naousas firande. Det är regnigt och kallt och de stackars barnen hackade tänder i sina tunna paradkläder.
Det man firar idag är grekernas rungande NEJ till Mussolini den 28 oktober 1940. Italienarna ville komma in i landet via Albanien, men Greklands dåvarande diktator Metaxas sa blankt nix, dvs "ΟΧΙ"! Det blev en strid som grekerna vann och det är det man minns idag. Sen kom visserligen de tyska nazisterna ett halvår senare och ockuperade landet, men motståndet den 28 oktober är ändå värt att högtidlighållas.
Så man lägger ner kransar vid stans monument. Även borgmästaren förstås.
Sen ställer alla höjdarna upp sej på rad för att titta på paraden.
Kyrkan och militären har alltid haft ett gott öga till varann.
Och barnen gjorde så gott de kunde, blöta och stelfrusna.
På tal om andra världskriget så var jag häromdagen på det Judiska museet i Thessaloniki. Det är ett litet undanskymt museum som de flesta knappt känner till. Men där får man lära sej om den judiska befolkningens historia i Thessaloniki. I slutet av 1800-talet var faktiskt ca 60 procent av stans invånare judar! De flesta hade kommit till stan på 1400-talet då de kördes ut från Spanien.
Men när nästan hela Thessaloniki brann ner år 1917 brann även de flesta judiska egendomar ner förstås. Det var det första slaget mot kolonin. Det andra och avgörande slaget kom under andra världskriget då 90 procent av alla stans judar - ca 49.000 - deporterades till Auschwitz och Bergen Belsen. Idag består den judiska kolonin bara av ca tusen personer. Den spillra som finns kvar driver i alla fall ett litet museum med bibliotek och plats för forskning.
Ett monument över de deporterade finns nere på strandpromenaden.
Det var dagens historielektion. Nu ska jag fixa lite mat till hemkomna hungriga söner, sen blir det levande rockmusik hela eftermiddagen på baren Life...
Läs även andra bloggares åsikter om Thessaloniki, judar, museum, nationaldag,
