Så har den då passerat Naousa, den olympiska elden. Regnigt och ruggigt var det men ceremonin genomfördes förstås ändå som planerat. Det var högtidligt men samtidigt festligt och småtrevligt, med flaggviftande barn (både grekiska och kinesiska flaggor förstås), folkdanser och musik av blåsorkester. Glada kinesiska fotografer sprang omkring och fotade allt som rörde sej.
Det är olika idrottsmän med följe som springer från stad till stad. Dagens tur gick från Veria, via Naousa, Edessa och några andra ställen innan den ikväll övernattar i Thessaloniki.
Kanske är jag lite fånig och naiv, men jag tycker det är lite rörande på nåt sätt att den här elden som tändes i Olympia faktiskt kommer att göra en resa runt hela världen, till i alla fem världsdelar. Trots allt elände som sker i världen, trots korruption inom idrotten osv, så tror jag ändå på såna här symboliska freds-och vänskapshandlingar över alla gränser - så låt elden fortsätta att brinna...
Andra bloggar om: olympiska elden, OS,
6 kommentarer:
naoussaborna har det ganska bra ser jag för sista tiden är det bara fester där.
det verkar bli mycket os-bojkott denna gång - få se hur det utvecklas
Jodå, trots hög arbetslöshet i stan och ekonomiska problem, så är naousaborna bra på att festa och ordna trevliga evenemang. Men det är väl också ett typiskt grekiskt förhållningssätt - mitt i eländet så stämmer greken upp en sång eller börjar dansa...
Det borde vi också göra, sjunga och dansa mer här i norden i protest mot det jobbiga..
Idrott och politik är två vitt skilda ting, säger vissa folk.. Är inte ett ovanligt korkat sätt att försvara sina egna intressen!?
DÅ: OS i Berlin 1936 var ett gigantiskt propagandajippo för nazismens Tyskland. Bakom järnridån var medaljer i de största internationella turneringarna viktiga symboler för kommunismens överlägsenhet som ideologi. Men till vilket pris?
NU: Det väckte uppseende när USA helt nyligen strök Kina från utrikesministeriets svarta lista över de tio länder i världen som är sämst på att respektera mänskliga rättigheter. Tre dagar senare bryter helvetet ut i Tibet, när buddistiska munkar och vanliga medborgare demonstrerar mot Kinas förtryck, med livet som insats. Ett hundratal människor uppges ha omkommit i kravallerna.
USA och EU uttrycker sig oerhört försiktigt och idrottsrörelsen uttrycker sig inte alls. De enda som gör sina röster hörda är opolitisk bundna medborgarrättsrörelser som Amnesty International och Avaaz.
Det har inte alltid varit så här. 1980 beslöt USA att bojkotta sommar-OS i Moskva i protest mot Sovjetunionens invasion av Afghanistan och fick andra länder med sig.
Alltså tiger vi och lider och blir därmed medbrottslingar.
Kanske är det då ingen som längre minns de döda munkarna i Tibet och Burma, när Kina visar upp sina bländverk för världens inbjudna stats- och regeringschefer den 8 augusti.
Officiellt var det väl meningen att Kina skulle organisera OS på mänsklig frihets villkor?! Nu blir det i stället resten av världen som får acceptera ett högst tvivelaktigt OS på diktaturens villkor. En värld, en dröm, lyder mottot. Vems dröm? Vilken dröm? En dröm om accepterat förtryck och egoism utan helhetssyn?
Jag heter LiuHua. Tjej 23, läser biomedicin i Uppsala.
Jag hoppas att fler svenskar kommer till OS i sommar. :=) Det ska bli roligt att visa svenskarna mitt hem, Kina.
Kram
Ja, det är ett dilemma det här med OS i Kina, ska man bojkotta eller inte? Å ena sidan vet vi ju att det sker brott mot mänskliga rättigheter, å andra sidan kanske vissa saker kan förbättras och komma fram i ljuset när hela världens ögon är riktade dit...tror det är bra att många protesterar, men att bojkotta ett idrottsevenemang? vet inte om det är rätt väg... Samtidigt är ju Kina ett fantastiskt land med spännande kultur och historia, bortom all politik, som jag gärna skulle vilja lära känna nångång, LiuHua!
Skicka en kommentar