Lovade i ett svagt ögonblick att jag skulle tipsa om mina smultronställen i Thessaloniki...men det var visst svårare än jag trodde. Har funderat på vad jag skulle tipsa en ny besökare om och kollat igenom mina bilder, men känner att det blir väldigt ofullständigt. Framför allt känns det som om jag inte kan göra vissa platser rättvisa...de måste liksom upplevas.
Thessaloniki, med sina dryga miljonen invånare, är en riktig smältdegel, där årtusenden av historia blandas huller om buller. Rester från den romerska tiden blandas med bysantinska kvarlämningar och mitt i alltihop hittar man byggnader och minareter från den turkiska ockupationen - och blanda sen allt detta med de senaste 20-30 årens ganska fula byggnader...Resultatet blir en charmig röra, en bökig och stökig stad som också kan vara magiskt vacker när kvällen faller på. Det är en stad som myllrar av ungdomar, tack vare att universitet ligger centralt i stan. Oktober månad, när studenterna har återvänt, är den bästa månaden på året...
Trots sina många invånare upplever jag ofta Thessaloniki som en ganska liten stad och med det menar jag att själva centrum är väl avgränsat, så man träffar nästan alltid på nån man känner när man går på stan.
Har redan skrivit om att man förstås måste strosa på Plateia Aristotelous och på strandpromenaden och passera det vita tornet bort mot statyn av Alexander den store. Sen tycker jag att man bör ta en buss upp till ringmuren och låta utsikten över stan ta andan ur en - och gärna se solnedgången därifrån. Jag traskade till fots ner därifrån genom de gamla stadsdelarna och där kan man få en känsla av hur stan såg ut förr, den del av stan där de ganska fattiga grekiska flyktingarna från Mindre Asien bodde i små enkla hus.
Sen måste man ju gå runt på den gamla marknadsplatsen, den som ligger mellan Plateia Aristotelous och I. Dragoumi ungefär, för där finns fortfarande kvar många små butiker i de låga byggnader som förr dominerade stan (se bild). Där hittar man också mysiga gränder eller innegårdar med ouzerier eller tavernor. Ett exempel är Ouzo Melathron, som har fantastiska figurer uppe på taket (se bild). Överhuvudtaget bör man ofta titta uppåt, för att inte missa alla fantasifulla mönster på fasaderna. Ett annat trevligt matområde är det som kallas för Ladadika.
Ett måste för mej är Bit pazar, som betyder loppmarknad på turkiska. Det är en innergård med ett myller av små ouzerier, som funnits sen förra seklets början (se bild). Mycket populärt bland ungdomar (men även för såna som jag...) . På dagtid finns i området runt omkring fortfarande en sorts loppmarknad på trottoarerna med gamla prylar av alla de slag (gatorna Olympou, Tositsa, Filippou bl a).
Tja, vad ska man annars tipsa om? Den romerska bågen Kamara, stans mötesplats nummer ett för ungdomar (se bild), måste man ju se, liksom Rotondan fr 300-talet som nu är öppen för besök. Den har varit både kristen kyrka och muslimsk moské genom åren...
Ja, det här var bara några tips. Den som händelsevis är på väg att resa hit får gärna höra av sej. så kan jag berätta mer. Att stan är värd ett besök behöver jag väl inte säga?
Andra bloggar om: Thessaloniki, Grekland,
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar