fredag 17 oktober 2008
En resa på Via Egnatia
Idag har vi gjort som romarna gjorde på sin tid, vi har rest på Via Egnatia. Med bara den lilla skillnaden, att det som på den tiden var en sex meter bred stenbelagd väg numera är en supermodern motorväg med flera filer i varje riktning. Och med tjusiga tunnlar som skär genom bergsmassiven.
Via Egnatia, eller Egnatia Odos som den heter på grekiska, gick på 200-talet f. Kr. från Durres i Albanien vid Adriatiska kusten, genom norra Grekland och ända till Konstantinopel. Den var 112o km lång.
På 1990-talet började grekerna bygga den moderna Egnatia-vägen. Den börjar också vid Adriatiska havet, men inte i Albanien, utan i Igoumenitsa i Grekland. Sen går den via Ioannina till Thessaloniki och fortsätter sen ända bort till gränsen mot Turkiet. Ungefär halva den sträckan är alltså samma som den gamla romerska Via Egnatia.
Och den är faktiskt en välsignelse i detta bergiga land! För nu slipper man alla dessa serpentinvägar som gjorde att det tog en massa jobbiga timmar att ta sej till vissa platser. Nu susar man bekvämt fram i 130 km i timmen, ut och in genom tunnlar och på stora broar.
Idag var skolorna stängda eftersom Naousa-borna firade stans befrielse från turkarna 1912. Det var alltså som gjort för en dagsutflykt, i lagom takt i lagom skönt väder. Vi styrde kosan mot Veria och körde därifrån på Egnatia Odos mot Kozani. Sen åkte vi runt på småvägar i området som ligger kring floden Aliakmonas och berget Pieria.
I Aiani, ett litet okänt och bortglömt samhälle för de flesta idag men som blomstrade på 500-talet f Kr, ramlade vi på ett stort och nytt arkeologiskt museum, med en massa spännande föremål. Där blev vi guidade av en ung tjej, som verkligen kunde sin historia. Sen tog vi bron över floden Aliakmonas - men var är vattnet?? Den torra sommaren har nästan torkat ut floden...Men pelikaner och andra fåglar stortrivdes ändå.
Lite bergsklättring blev det sen bland ruinerna i Serbia, den lilla stad som byggdes på 700-talet av härskaren Heraklios. Imponerade utsikt över floden och slätten där nere.
Och sen åkte vi hem, efter att ha avverkat ca 25 mil. Lite trötta och hungriga, men nöjda och belåtna med dagens skörd av nya platser och nya vyer...
Andra bloggar om: Grekland, Kozani, Via Egnatia,
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Så roligt med en geografi- och historielektion. Ett underbart landskap och ett härligt väder såg det ut att vara. Vi har också haft ett underbart höstväder idag här i Göteborgstrakten. Det är bara att tacka och ta emot.
Låter som en härlig och spännande utflykt. Grekland ska alltså utforskas lite mer av lilla mig märker jag. Ja, ska jag vara helt ärlig har jag faktiskt inte alls varit där, men väl läst en hel massa. ;-)
Skicka en kommentar