Har tänkt många gånger att jag skulle vilja skriva en artikel om de grekiska traditionerna kring begravning och dödsfall, det är nåt jag haft i bakhuvudet ända sen jag flyttade hit och fick se dessa traditioner på nära håll.
Skulle vilja berätta om hur förberedelserna för begravning går till, om hur man måste ordna allt supersnabbt eftersom den döde måste begravas inom 24 timmar, om hur man har dödsvaka hela natten i hemmet, hur man sen högtidlighåller minnet av den döde på den tredje dagen efter dödsfallet, på den nionde och 40e dagen, samt när det gått ett år osv. Skulle vilja berätta om hur alla grannar, vänner och släktingar sluter upp och hjälper till i familjen där dödsfallet skett, men också om alla olika "önskningar" man säger till den som har sorg. Nån gång måste det nog bli ett reportage om det här, för jag kan inte tänka mej att det bara är jag som är intresserad av såna här traditioner...
Tänkte på det här idag igen när jag var på en begravning. En gammal man på 82 år, farfar till en god vän, slutade sina dagar och jag var med i kyrkan och på begravningsplatsen.
Bilden är från (den överfulla) kyrkogården i Naousa.
Andra bloggar om: begravning, kyrkogård, ortodoxa kyrkan, Grekland
8 kommentarer:
Nu har du ju redan berättat en hel del! Intressant att läsa. Fin kyrkogård ser det ut som, trots att den är överfull.
Det skulle verkligen vara intressant att läsa om, även om vi fick några smakprov redan nu! Ännu en gång förundras jag över hur lika traditionerna kring begravningar kan vara i Grekland och Turkiet, även om majoriteten är ortodoxer i Grekland och muslimer i Turkiet! Hoppas du skriver det där reportaget snart! :)
Ja, jag vill gärna läsa mer om traditionerna och ceremonierna kring begravningar!
För en kantor som jag som har en begravning i veckan ungefär att spela på, var det intressant läsning. Visste att muslimerna begraver sina döda efter väldigt kort tid, men inte att grekerna också gjorde det.
Gamla traditioner som inte påverkats av att det finns olika sätt nu för tiden att bevara de avlidna under längre tid. Måste vara jobbigt att ordna med släkt och vänner och minnesstund så snabbt...
Det var ju roligt att höra att ni skulle vara intresserade att läsa, då måste jag nog försöka få reportaget gjort nån gång...
Inte visste jag, Laura, att traditionerna kring begravning är likartade i Turkiet, trodde kanske att muslimer gör på nåt annat sätt. Men å andra sidan är det ju mycket som är lika i dessa två grannländer, mer än man kanske vill erkänna ibland.
Och visst är det svårt att hinna ordna allt så snabbt, Musikanta. Släktingar som bor långt bort hinner sällan komma till begravningen utan de kommer till någon av de andra minnesstunderna istället. Och annonseringen om att någon är död sker genom att man sätter upp en lapp på elstolparna runt om i stan, bara nån timme efter dödsfallet. Sen litar man på djungeltelegrafen...
Skulle vara mycket intressant att läsa en sådan artikel. Få en bätte uppfattning varför de gör som de gör. Om jag inte har helt felför mig finns det väl också en gammal tradition där man öppnar graven efter ett x antal år och tömmer den. Benen rengörs och hamnar i ett litet kapell på kyrkogården. Kanske beror det på var man bor? Kanske är det upp till varje familj?
Hej! Vilken trevlig läsning. Min saliga faster var s.k "bentvätterska". Låter kanske horribelt för svenska öron men i vissa delar av Grekland förekommer det fortfarande att graven tas upp efter x antal år (tror att det är 4 men lite osäker). Skelettet tvättas omsorgsfullt och läggs sedan i den sista vilan "kimistirio" som det heter på grekiska. Faster berättade att en del familjer i sb med detta tillämpade dina traditioner. Det kunde tex vara att bedöma huruvida en ogift avliden kvinna var jungru eller ej. Det kunde man tydligen se på skelettets färg. Em jungfrus skelett var alltid vitt. Ni kan ju tänka er själva att hela släkten och alla grannar samlas för att familjen sedan får skämmas om kvinnan inte var jungfru. Förhållanden i marken som gulfärgar skelettet fanns inte med i beräkningen där inte. Greker är skrockfulla!
Oj, det där med att kolla benens färg har jag inte hört talas om! Låter hemskt! Men kanske det fortfarande görs på mindre platser. Annars vet jag ju att man tar upp benen och lägger dem i särskilda utrymmen, men jag vet faktiskt inte om det görs alltid eller bara i större städer?? Det är som sagt mycket kring det här som skulle vara intressant att få veta mer om.
Skicka en kommentar