Karnevalens hjärta

Första söndagen under karnevalen har en alldeles speciell plats i mitt hjärta. Det är då jag alltid på nära håll följer och deltar i det som är Naousas karnevals absoluta kärna - traditionen med Boules och Genitsaroi. Varje gång blir jag lika berörd, lika lycklig över att få vara med - och varje gång är det lika svårt att berätta om det för nån som aldrig varit med. Det blir liksom så platt, så torftigt när man i ord ska berätta om nåt som måste UPPLEVAS.

I vilket fall som helst så handlar det om en gammal tradition (HUR gammal, ja om det tvistar de lärde...en del hävdar att rötterna finns i antiken, andra att traditionen är några hundra år gammal). Strunt samma för min del, för det är nånting som ändå är tillräckligt gammalt för att ha gått i arv i många generationer just här i Naousa (finns ingen annanstans). Och som tur är så verkar det fortsätta många generationer än, det ser man på alla de små barn som fostras in i traditionen från det de är så små att de knappt kan gå.

Det här är en manlig tradition, den är för ogifta unga män. Kvinnornas uppgift är att i timmar hjälpa till att klä på de unga männen (för det är komplicerat, det är t ex flera plagg som måste sys fast i den stunden), och att stolt BEUNDRA sina söner, bröder eller kusiner när de hämtas upp av de andra i gruppen, när de går ut på balkongen och hälsar de övriga genom att sträcka upp armarna i skyn och skaka på kroppen så att västen som består av silvermynt klirrar...Det fälls alltid tårar av rörelse när denna procedur upprepas varje år på precis samma sätt, till de genomträngande tonerna från instrumenten zournas och daouli.

Själv brukar jag gå in till grannhuset vid 10-tiden på morgonen för att vara med när sonen i huset ska kläs på, jag deltar i upphetsningen om man ska hinna bli färdig eller ej innan instrumenten kallar nerifrån gatan, sen fäller även jag en liten tår när han går ut på balkongen för att hälsa sina kamrater.

Gruppen går sen vidare till hus efter hus för att hämta upp de övriga och när gruppen är fulltalig är det dags att gå till stadshuset för att få "tillstånd" av borgmästaren att få dansa på gatorna. Och när man fått det så startar dansen. Och den pågår sen enligt ett mycket strikt schema (dvs vilka danser som dansas och vilken väg man ska gå, allt enligt gammal sed) ända tills vid 9-tiden på kvällen. Samma procedur upprepas sen en gång till nästa söndag.

Det är DET HÄR som är hjärtat i Naousas karneval. Visst, det är kul allt det där andra också med fester, karnevalsdräkter och parader, men det kan man uppleva och vara med om även på andra platser. Traditionen med Boules och Genitsaroi däremot kan man BARA uppleva i Naousa...

Så det är bara att förlägga nästa års vintersemester här, jag lovar att guida den som kommer!

Andra bloggar om: karneval, boules, Naousa, Grekland, tradition