Övergivna byggnader

Övergivet är dagens fredagstema, det är Västmanländskans sista temaförslag. Nästa månad är det Musikanta som tar över stafettpinnen.

Övergivet, övergivet...har gått och grubblat och spånat på temat nästan hela veckan. Inget lätt tema eller också var det så att det stod mer still än vanligt i hjärnkontoret.

Har alltså inte kommit på nån djupsinnig tolkning, utan jag väljer helt enkelt att visa några av Naousa övergivna fabrikslokaler. För såna finns det tyvärr gott om här, i Greklands Borås - eller Manchester som det också kallas. Stora imponerande byggnader som sjudit av liv, som tillverkat bomullstyger, underkläder, filtar, tröjor. Fabriksbyggnader där maskinerna stampat och gått dygnet runt och där hundratals arbetare slitit och jobbat i treskift. Byggnader som nu står tomma, förfallna, tysta och övergivna. Och i spåren av dessa nedläggningar har hundratals personer blivit arbetslösa - och jag kan garantera att dessa personer också känner sig MYCKET övergivna av både arbetsgivare och samhälle, så som de har fått kämpa för att få nån ersättning överhuvudtaget som går att leva på. Det vet jag efter otaliga intervjuer och protestdemonstrationer som jag deltagit i som journalist på lokaltidningen.

Sen står det ju andra övergivna privathus här och där och ser dystra ut. Som det på bilden som ligger på min gata, mitt bland några nybyggen.

Men det spirar ändå lite hopp här och där. Några av fabriksbyggnaderna har nu renoverats och används på lite olika sätt. Idéer om hur man ska använda byggnaderna saknas inte - problemet är förstås det ekonomiska. Stans äldsta textilindustri - som när den startade 1874 var en av Greklands modernaste - inhyser nu en högskolelinje med ca 300 studenter (sista bilden). I en annan sker det konstnärskurser och i ytterligare en annan byggnad har man gjort i ordning en fin utställningslokal.

Nu ska jag kika runt vad ni andra skrivit om! (har förbjudit mej själv att läsa nån annans inlägg på temat innan jag skriver, för att inte bli påverkad...)