Sidor

torsdag 14 maj 2009

På tal om mjölk...


På tal om mjölk...

Har varit och gratulerat en ung mamma som nyss fått barn. Den lilla snuttan var inte ens tre månader gammal och såå söt. Allt väl så långt.

Men så frågar någon "ammar du?" och då kommer det grekiska standardsvaret "nej, jag har slutat för jag hade ingen mjölk". Och jag stönar... Hur i hela friden kan det komma sej att nästan inga grekiska mödrar "har nån mjölk" medan nästan alla svenska kvinnor har??

Givetvis handlar det om upplysning, utbildning, rätt rådgivning - ingenting annat. Det är ju inte så att vi svenskar av naturen fått nån sorts mjölkmaskin som ingen annan fått. Har läst nån siffra om att bara 5% av grekiska mödrar ger sina barn uteslutande bröstmjölk i sex månader. Visst finns det de som inte KAN amma, men de hör till undantagen. Ett fel som både läkare och barnmorskor gör här är att de genast, helst redan på sjukhuset ger bebisarna tillskott eller te i nappflaska! Undra på sen att de små föredrar flaska och krånglar vid bröstet, och som på beställning sinar ju sen bröstmjölken.

Det skulle behövas en rejäl kampanj för amning i Grekland! En kampanj som även innefattar rätt utbildning av sjukvårdspersonalen. Och förutom att det är synd att så många små blir utan den nyttiga bröstmjölken, så missar ju även mammorna något av det finaste som finns. Själv kommer jag aldrig att glömma de där stunderna då jag hade en liten smaskande unge vid bröstet...

Andra bloggar om: , , ,

3 kommentarer:

Eva sa...

Intressant, hade ingen aning om detta! Och jag håller absolut med dig.

L sa...

INte alla har "fina stunder vid bröstet" med sin bebis. Det finns väldigt många, även i Sverige, som kämpar för att få det att fungera. Och som jag, hade tillräckligt med mjölk, men ändå hade amningsproblem och har haft det riktigt jobbigt i flera månader (trasiga bröstvårtor, pumpat ur). Visst är det bra med bröstmjölk, men så långt som i Sverige, där bröstmjölken är helig, behöver det verkligen inte gå!

Grekland nu sa...

Linda - visst vet jag att det är kämpigt ibland att amma och att inte alla kan, men jag är övertygad om att med rätt inställning och hjälp så kan många fler göra det, det var det jag ville säga. Håller med dej att det inte får gå till överdrift åt andra hållet heller, så att de som inte kan (eller vill) känner sej mindre värda på nåt sätt.