lördag 28 november 2009
En ny familjemedlem
Vår familj har utökats med en ny familjemedlem. Han (hon?) är åtta år, vit till färgen och alldeles lagom stor. Han har nyligen varit på en check-up och är nu hur pigg som helst, redo för många resor och äventyr. Namnet? Jo, han heter Opel Astra och är familjens nya bil!
Bilköpet var alltså min lilla hemlis som jag pysslat med den senaste veckan. Kanske inget märkvärdigt för en del att man byter bil, men ni som känner oss VET att för OSS är det här väldigt märkvärdigt. Som familj har vi bara haft en enda bil, en silvergrå Volvo 740. Den införskaffades strax innan yngste sonen föddes (för drygt 18 år sen) och har sen varit en mycket snäll och trogen vän som följt oss överallt. Ett par gånger har den också kört oss mellan Sverige och Grekland.
Men tyvärr, bilar är som människor, de åldras och får skavanker och krämpor. Och till sist orkar de inte så mycket längre. Dessutom är grekiska statens politik sådan att man straffas med urhöga skatter om man har stora bilar (2,3 kubik), så det var bara att låta vår kära gamla Volvo gå i pension.
Visst är det lite sorgligt! För bilen är inte bara en skruttig plåtlåda, den är också en vän och följeslagare som man fäster sej vid. Och Volvon och jag har varit oskiljaktiga i så många år... Men sånt är livet, och nu står vår nye familjemedlem redo istället ute på gatan, väntar på att få ge sej iväg. Tjoho, here we come...
Läs även andra bloggares åsikter om bil, Opel, Grekland, familj
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
10 kommentarer:
Lycka till med nya bilen och kör försiktigt i den grekiska trafiken....
Jamen, då får jag ju önska lycka till och att bilen ska ta er säkert dit ni vill. (Oj,rimmar visst.)
Hoppas den håller sig frisk i många år.
Förresten, hur är det besiktning och sådana saker? Görs det varje år?
Grattis till den nya familjemedlemmen och kör försiktigt!
Tackar så mycket, jag ska försöka att njuta av de sista dagarna innan lumpen och försöka att slappna av även om det är svårt. Det finns ju inte så mycket mer jag kan göra än att vänta och ta en dag i taget, både när det gäller jobb och pojkvännen. :)
Då jag kommer tillbaks till Finland ska jag försöka komma tillbaks till bloggvärlden igen! Har saknat både att blogga och att läsa andras bloggar!
ha det bra!
Lena - tack, kommer nog att köra extra försiktigt nu med den här bilen. Den andra var så pass gammal att det inte gjorde nåt om det blev en repa här eller där.
Ingegerd - känns jättekul med en annan bil! Fast jag måste ju träna lite med växlarna eftersom jag är van vid automatväxling. Bilen ska besiktigas vartannat år.
Laura - tack, ska köra försiktigt. Problemet är att de andra inte gör det...Ser fram emot att du börjar blogga igen när du får tillfälle!
Jag läser kommentarerna i fel ordning så jag refererar till den i det nyare inlägget.
I alla fall ser bilen jättefräsch ut - trots att den är åtta år. Inte särskilt gammal i bilsammanhang. Vår bil är visserligen inte så mycket äldre, (vi har köpt en ny som vi ska få om några veckor) men den har gått över 20000 mil så den börja också att krångla av och till.
Kram/M
Musikanta - det här var ett fynd, sägs det, för den har tillhört en person som bor utomlands och som bara kört den en månad på sommaren, så den har knappt använts. Ska bli skönt att äntligen få luftkonditionering i bilen, det hade inte den gamla Volvon!
Jag känner igen oss precis.
vi har alltid älskat våra bilar - länge. Jag minns att dottern grät när den gula Saaben V4 tog slut. Hon tog kort på den sista dagen.
Nu har vi en Chrysler med 7 platser för vi har den ihop med henne och vi blir sex om vi ska göra något allihop ihop med barnbarnen. Jag gillar den här bilen.Men nu är den lite krasslig.
Eva H - kul att höra att det finns andra som känner som vi!
Hahaha, GRATTIS till nya Astra! Och jag som trodde att du skulle få en bok utgiven eller liknande : ) Men visst är det skoj med en ny bil. Har nog aldrig haft en så trogen följeslagare som en Volvo sedan 18 år tillbaka, så jag kan inte riktigt sätta mig in i den saknaden. Eller jo, det kan jag nog när jag tänker efter. Lycka till och kör försiktigt!
Marianne - en bok! Ja, det hade ju varit kul förstås! Men jag är glad för lilla bilen också, idag var vi ute på den första längre turen och det kändes bra.
Skicka en kommentar