Några spridda snöflingor dalar ner utanför fönstret, men än så länge smälter de bort innan de nått marken. Men uppe på högre höjder lägger sej snön tjock, så nu blir det nog fart på skidåkningen i helgen uppe i Seli och 3-5 Pigadia.
Sen måste jag berätta: igår kom telefonsamtalet jag gick och väntade på, från sjukhuset i Thessaloniki. "Doktorn har tittat på dina undersökningar. De ser bra ut! Om ett halvår är du välkommen tillbaka för en ny kontroll." Jag damp ner på soffan och hörde braket när två ton oro föll av mej. Tack och lov, ett halvårs frist igen. För det är ju så det känns, som om jag lever ett halvår i taget. Nu vill jag slippa den senaste tidens alla tankar, oro och vånda under sömnlösa timmar, nu vill jag sova gott, njuta, glädjas och leva! (Hade jag kunnat skulle jag gärna hoppat högt av glädje, som yngste sonen på fotot).
Om en stund ska jag skjutsa mellansonen till militärkontoret i Veria. Han ska avbryta sitt uppskov för att göra den obligatoriska militärtjänsten senare i vår. Min lille pojk i militärkläder och med vapen, näää...
Återkommer senare idag med fredagstemat.
13 kommentarer:
Förstår din vånda, vi väntar också på besked för en i familjen. Men desto bättre lär det kännas när man får goda besked.
Här busregnar det idag. Jag tänker inte ens gå ut med soporna och behöver inte handla.
Läge för en bra bok.
Monica P
Hurra! I och för sig har jag en föraning om att du kommer att få förbli frisk! Vad nu föraningar kan vara värda, men det känns bara så.
Nu kan du alltså se fram mot en vår och en sommar utan att gå och vänta på besked av ett eller annat slag.
Underbart!
Ha det bra önskar
Inga-Britt
Härligt att få vila från oron ett tag och kunna glädjas åt nuet. Vilken befrielse det är när de goda beskeden kommer :-)Carpe diem!
Åh vad skönt! Förstår precis vad du menar. Jag fick ytterligare ett samtal från min läkare i veckan och som påminde mig om att jag MÅSTE komma tillbaka om 6 månader och att de inte lyckade få ut allt sist. "God forbidden it´s not cancer what´s left" sa han!!! Jag blev lite ställd, men så sa han att det hinner inte hända så mycket och om det visar sig ha skett stora förändringar till nästa gång så är det fortfarande på ett tidigt stadium. Vet inte riktigt om jag blev lugnare av det precis. Men livet ska levas här och nu!
Kram
Så glad jag blir för din skull.
ÅH så BRA besked!
Vilken lättnad!!
Blir så glad för di skull. Hurra!
Det var skönt att höra!
Fint att höra dina härliga nyheter!!!
Annars, hur länge varar den nutida militärtjänsten i Grekland?
Min son var i civiltjänsten för några år sen och den varade 13 månader. Är sånt ens möjligt i Grekland?
Ha det bra nu med lättat hjärta!
Monica - ja, vånda är rätta ordet, och på nåt konstigt sätt blir det värre för varje gång istället för tvärtom. Hoppas på bra svar för er också!! Skönt att hålla sej inomhus när det busregnar...
Inga-Britt- jag tror gärna på dina föraningar! Och jag hoppas nu på en bra vår.
Karin - den där oron (som ibland egentligen är onödig) är väldigt tröttande, så nu tänker jag verkligen försöka göra just så, vila från den och leva i nuet! Svårt, men jag ska försöka!
Taina - men oj, det var ju ett märkligt besked du fick! Men han har nog rätt i att det för det mesta inte hinner hända så mycket på ett halvår OM det nu skulle vara något, så försök glömma det och njut av alla dina trevliga planer för i vår.
Ingegerd - tack för att du är med mej i tankarna!
Annika och Tina - ja, gissa om jag tycker det är skönt...
eija - militärtjänsten är nuförtiden nio månader, men den äldste sonen i en trebarnsfamilj får göra åtta månader så det är den tiden som gäller för sonen. Civiltjänst vet jag faktiskt inte om det finns, kanske i mycket speciella fall.
Så skönt för dig att slippa oroa dig åtminstone för ett halvår framåt. Om det nu går att inte oroa sig ändå...
Härligt foto på sonen. Inte kul att göra värnplikt, här är det ju frivilligt nu för tiden som väl är.
Kramar från Ingrid
Hej
Du skriver så bra om Ert liv i Grekland och jag blir alltid lika glad över din nya inlägg. Men varför bara tänka ett halvår framåt? Livet är mycket mera värt, lev nu och tänk längre fram. Har haft två återfall och LIVET forsätter tro det eller ej.
Musikanta - helt går förstås inte att släppa oron, men jag ska verkligen försöka! Ang militärtjänsten så är det nog ingen i vår familj som är positivt inställd till den, tvärtom, men här är nästan omöjligt att komma undan. Så det är bara att göra det bästa av situationen.
Anonym - vad glad jag blir att höra att du trots två återfall ser så positivt på livet!! Och du har helt rätt att jag verkligen borde sluta tänka sådär med ett halvår i taget, men de där orostankarna verkar leva sitt eget liv i mitt huvud. Kanske det på sätt och vis är värre att man här i Grekland går igenom så täta kontroller för då blir man hela tiden påmind om sjukdomen och får ofta gå och vänta på svar - samtidigt som det känns tryggt att bli undersökt. Lite kluvet det där. Men jag håller verkligen med dej om att livet är underbart och att man alltid bör försöka leva i NUET, det lyckas inte alltid men det är det jag strävar efter. Önskar dej allt gott!
Såå skönt att du är utan oro ett tag.
Jag tror oron är skadlig.......så njut och lev!
Kram från eva i Tyresö
Skicka en kommentar