Nu ska ni få se lite bilder från min lilla utlandstripp i lördags. Jag var alltså i staden Bitola i den "före detta jugoslaviska republiken Makedonien" (FYROM) som ju landet formellt heter sedan det blev självständigt 1991. Jag tänker INTE gå in på bråket mellan FYROM och Grekland angående namnet, för det är en känslig politisk fråga. Men jag kan bara säga att grekerna kallar landet för "Skopje" eller möjligen FYROM, ingenting annat.
I vilket fall som helst är FYROM en av våra närmaste grannar här uppe. Trots det har jag inte satt min fot i varken Albanien eller FYROM (och bara varit en gång i Bulgarien). Inte klokt. Men NU ska det bli ändring på det! Så i lördags åkte jag iväg på en endagstur med buss, tillsammans med två väninnor. Vägen går via Edessa och Florina och på mindre än två timmar var vi vid gränsen.
Bitola är FYROM:s näst största stad med ca 90.000 invånare men kändes som en stor by. I centrum finns en stor och bred gågata där alla affärer och kafeterier ligger på rad. När vi kom dit var det inte mycket folk alls, men på eftermiddan var det packat av folk på kafeterierna. Och alla satt utomhus trots kylan (stan ligger på dryg 600 meters höjd över havet).
Anledningen till att det ordnas dagsturer till Bitola är förstås att det är billigt att handla. Folk åker dit från Grekland med tomma resväskor och sen handlar de loss... Men jag är lite kluven inför detta. Särskilt nu i krisens dagar tycker jag att det är extra viktigt att vi som bor i Grekland är solidariska med våra egna affärer och småföretagare och handlar där vi bor. Det är ju SÅ många som tvingas slå igen just nu så jag försöker handla så långt det går i mitt eget kvarter. Alltså var inte shoppingen mitt huvudsyfte, utan bara ren nyfikenhet och reslusta. Och själva bussresan var billig, bara 22 euro.
Mina två väninnor och jag och strosade runt i centrum och kom fram till torget. Där finns två gamla moskéer och ett klocktorn.
Men där finns också en stor och imponerande staty av kung Filip II, han som var kung i det stora område som hette Makedonien under antiken och var pappa till Alexander den store. Och att kung Filip, som la grunden till hellenismen, står staty i ett slaviskt land och att de gjort honom till "sin" är förstås provocerande för grekerna. Runt omkring statyn finns också sköldar med den "stjärna" som är det gamla Makedoniens symbol.
Vi kikade också in i den gamla kyrkan Agios Dimitrios, där scener ur flera filmer spelats in. Just när vi var där pågick någon form av mässa.
Annars är det gott om moskéer och minareter i stan.
Eftersom det var lördag fanns det en STOR basar med grönsaker och mycket annat.
Torkade paprikor!
Och ägg i långa rader.
Mitt i stan finns också en stor park med en enormt lång allé att strosa eller cykla i. Den kallas för "brudbasaren" eller hur man nu ska översätta det. Här går tjejer och killar fram och tillbaka för att hitta en partner...Men det var ingen större trafik just när vi var där, alla satt på kafeterierna istället. Det är nog där man hittar sin partner nuförtiden...
Och gissa om jag blev sådär lite fånigt glad när jag såg att det fanns gott om björkar i Bitola! Det är nåt särskilt svenskt med björkar som väcker nostalgiska känslor.
När vi kollat färdigt på marknaden satte vi oss för att äta, och det var superbilligt. För fem euro åt jag en stor portion lax, sallad, svamp, bröd och öl. Och sen styrde vi kosan mot Grekland igen. Vi stannade till i Florina och drack kaffe och vid halv åtta-tiden på kvällen var vi i Naousa igen. Nästa gång åker vi till Albanien!
8 kommentarer:
Fantastiskt att få en liten inblick i det kontroversiella lilla landet som inte riktigt får heta Makedonien, minns en gång för rätt länge sen när jag var på Rodos och det hängde stora banderoller överallt där det stod "Makedonien är grekiskt".
Nationell stolthet är en sort för sig.
Och Albanien som var stängt i princip, i varje fall livsfarligt,
det känns inte så länge sedan, men ack så tiden går fort numera!
h. Inga-Britt
Vi passerade hela det gamla Jugoslavien massor av gånger per bil, innan 1992 och krigen. Vi var inte så väldigt imponerade...det skulle vara kul att se vad som har hänt under dessa år!
jag har en hel del både fina och mindre fina minnen från dessa resor. Som den morgonen när vi vaknade i bilen av att nån knackade på fönstret- en gammal man gav oss en vattenmelon-
och marknadstorget i Belgrad där vi alltid stannade och köpte bröd och annat.
Södra delarna imponerade mest med sina vinodlingar. 1967 (första resan) fanns just inget. 1973 var det enorma anläggningar som klättrade uppför bergssidorna.
Jordbruken i övrigt såg små ut och man odlade samma sak överallt,majs och solrosor mest . Gubbar gick och slog med lie som i min barndoms Jämtland... Jag antar att det är stora förändringar nu.
Inga-Britt - Ja, kontroversiellt är nog rätt ord, för det finns mycket i deras politik som är märkligt. Men vårt första intryck av de människor vi träffade var att de var ytterst vänliga. Och Albanien har kommit mycket närmare, känns det som, genom alla de albaner som vi har som grannar.
Monica - Jag har också åkt igenom Jugoslavien ett par gånger med tåg, på 70-talet och då kändes det som om utvecklingen låg långt efter. Men även nu tror jag att man på landsbygden i dessa länder lever lite som förr. Och även i Bitola hade många av husen fortfarande en öststatskänsla, de var gråa och slitna. Jag skulle gärna åka runt i landet med egen bil för att få se lite mer.
Storebror har länderna i östra Europa i läxa denna vecka. Och där heter FYROM Makedonien. Han är ju medveten om det men vågade inte säga något på lektionen. Men jag sa åt honom att säga till fröken. För det heter faktiskt INTE Makedonien!
Uppdatering. Storebror berättade just att han hade sagt till fröken. Hennes svar var: "ja, jo, jag har hört det någonstans".
Tina - duktig storebror som både visste och vågade säga! Men frökens svar var under all kritik, litegrand måste man väl ändå hänga med i det som händer. Det påminner mej om när min dotter gick i fyran och fick lära sej att EU hade tio medlemsstater. Det var bara det att sen boken skrivits hade flera länder till kommit med (däribland Sverige) och det sa dottern, men läraren sa att de skulle lära sej det som står i boken...Stön! Maken ringde till läraren och klagade.
Jag personligen har förståelse för slaviska makedonier: ett litet land med stora problem bland vilka minoriteten av etniska albaner är inte det minsta. Samvaron är inte alltid så lätt. Och det väl redan länge sen jag hörde en makedonier säga att han ville gärna genast göra slut på tvisten med greker och byta landets namn om han kunde hitta ett lämpligt alternativ! Det bara inte finns.
Η Φιλλανδέζα
Φιλλανδέζα - Du har helt rätt i att det lilla landet FYROM har många problem att dras med, både ekonomiska och etniska. Men den expansionspolitik som landet bedriver, mer eller mindre öppet, där målet är att "befria" och ta makten över det grekiska landskapet Makedonien är förstås oacceptabel. Och i spåren av denna tvist hörs många rasistiska uttalanden från båda sidor och det är tråkigt.
Skicka en kommentar