Litochoro, vid Olympens fot

Hemma igen efter födelsedagsutflykten, nöjd och belåten. Det är alltid välgörande med nya vyer och intryck - gillar stort!

Målet för resan var alltså den lilla stan Litochoro som ligger precis vid Olympens fot. Man åker stora riksvägen från Thessaloniki mot Aten och ca 20 km efter Katerini svänger man av till höger och åker uppåt höjderna i några kilometer. Vi hade inte bokat något utan åkte dit på vinst och förlust.

När vi hittade hotellet Villa Pantheon, med stans bästa utsikt ner mot havet och över ravinen Enipea, var saken klar. Här ville vi bo. Hotellet är den vita byggnaden i förgrunden. (Som vanligt går bilderna att klicka större).

Rummet var stort och fint och hade en enorm balkong, för 50 euro. Till att börja med var vi nog de enda gästerna, men framåt kvällen kom det några till. Det är ju ingen högsäsong nu precis.

Det första vi gjorde var att ta en promenad längs ravinen Enipeas. Solen sken men det bet i kinderna. De riktigt höga snöklädda topparna, på ca 3000 meters höjd (Greklands högsta), skymtar i bakgrunden.

Här går man bekvämt ett par kilometer på en stenbelagd gångväg. Den som vill klättra som en stenget får välja andra stigar.

Resten av dagen strosade vi omkring i stan, åt god mat och tog det allmänt lugnt.


Idag lördag vaknade vi till - lätt snöstorm! Det blåste nordanvind och yrde snöflingor i luften. Kanske var det gudarna på Olympen som ville sätta sej i respekt...

Med sommardäck på bilen så vågade vi inte åka så långa sträckor uppåt berget, men vi åkte i alla fall till ett bergskapell som hette Agios Ioannis (Johannes).

Där fanns fortfarande färska blommor runt ikonen av Johannes döparen, eftersom hans namnsdag firades för bara några dar sen den 7 januari.

Dagens nysnö blandade sej med snön som fallit tidigare.

Enorma träd omgav kapellet. Men man undrar ju hur länge de ska stå kvar, så som de lutar?

Vi lämnade Litochoro och åkte vidare till Dion. Där finns en stor arkeologisk utgrävning, museum och antika teatrar eftersom Dion var en viktig plats under antiken. Andra gånger jag varit där har man nästan fått solsting. Idag var det mössa och vantar som gällde och snön hade övergått till duggregn. Så det var ingen trängsel precis, utan vi fick ha alla stenar för oss själva...

Och den antika huvudgatan var helt öde.

Små statyer står kvar här och där. Annars finns de flesta fynd på själva museet.

Min favorit är den här lilla figuren. Visst ser han både gullig och småbusig ut?

Sen åkte vi vidare till Makrygialos för att äta lunch. Tavernan låg precis vid stranden. När vi satt där och åt såg vi en kvinna ta sej ett dopp som om ingenting hänt, brrr.

Och vi åt fisk, förstås. Fantastiskt god grillad strömming! Tror det var första gången i Grekland som jag fått strömmingen serverad så här, rensad och platt, ungefär som i Sverige. Till det rödbetssallad, en enorm grönsallad med rucola och valnötter och grillad fårost.

Därefter åkte vi raka vägen till Naousa. Vi kom hem i lagom tid för middagsluren...