En ny vecka har börjat, den här gången med storm och sorg. Det viner runt fönstren och svarta moln far hotfulla omkring på himlen, en riktig vinterstorm. Med sorg, eftersom den ortodoxe ärkebiskopen Christodoulos somnade in i morse efter en tids sjukdom.
Kanske måste man ha upplevt på plats hur nära den ortodoxa kyrkan står det grekiska folket för att förstå vad detta betyder. För den enskilde ortodoxe greken har inte bara en stor ledare gått ur tiden, utan framför allt en fadersfigur och herde.
Christodoulos var den förste riktigt folklige ärkebiskopen i historien, han var mycket intresserad av socialt arbete och var den som redan i början av sin karriär sa till barn och ungdomar "kom som ni är till kyrkan, med era örhängen och moderna kläder". Det ansågs MYCKET radikalt... En strof av Karlfeldt kom just för mej som beskriver rätt bra hur han var: "Han talar med bönder på bönders vis, men med lärde män på latin".
Som ekumenisk svensk så har jag uppskattat hans försök att närma sej andra kyrkor. Han bröt isen mellan den katolska och ortodoxa kyrkan, kan man nog säga. Det var under hans tid som en påve för första gången på 1 291 år officiellt kunde besöka Aten, sen gjorde Christodoulos ett svarsbesök i Vatikanen. Han genomförde det här, trots kraftiga protester från konservativa ortodoxa kretsar (där man fortfarande anser den katolska - för att inte tala om den protestantiska - kyrkan som nåt fruktansvärt okristet och till och med djävulskt, som man absolut inte ska befatta sej med).
Nu blir det fyra dagars landssorg under veckan (med begravning på torsdag) och sen börjar striden inom biskopskollegiet om vem som ska bli efterträdare. En strid på kniven, för nu är det många som känner sej kallade...
Andra bloggar om: ortodoxa kyrkan, ärkebiskop, Christodoulos,
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar