Under flera hundra år gick livet sin gilla gång. Men så blev det 1970-tal och fler och fler började flytta från byn. Kanske var det för kallt på vintern eller för besvärligt att ta sej upp när det var snö, eller också ville man in till stan, vad vet jag. I vilket fall som helst så började stenhusen och hela byn förfalla. I mitten på 1990-talet fanns det bara två familjer som envist höll sej kvar i ödebyn.
MEN - 1995 hände det nåt. Det var nånting annat som började blomstra i Grekland. Och det var skidåkandet! Den ena skidanläggningen efter den andra började byggas på höga bergstoppar. Och eftersom berget Voras, eller Kaimaksalan som det också kallas, är Greklands tredje högsta berg med sina drygt 2 500 meter, så byggdes det förstås en anläggning även där.
Och simsalabim - nu vaknade även byn Agios Athanasios så sakteliga till liv igen. Det ena förfallna stenhuset efter det andra började renoveras, för nånstans måste ju skidåkarna kunna stanna till och dricka en kopp kaffe eller kanske sova över ett par nätter.
Och när renoverandet av de gamla huset väl tagit fart så började man också bygga nytt i en hiskelig fart. Kaféer, tavernor, klubbar, pensionat. Som tur var i samma traditionella makedonska arkitektur, så hela byn består av mörka stenhus och gatorna av kullersten.
Byns kyrka, byggdpå 1700-talet, ser dock ut som den alltid gjort.
Vi var i byn Agios Athanasio i söndags på en liten utflykt och fick en smärre chock. Vi hade nämligen sett den förfallna byn för ca 15 år sen och även besökt den några år senare när byggandet hade kommit igång. Men nu har byn nästan förvandlats till en hel stad! En märklig upplevelse. Det finns ett torg, en affärsgata och massor med ställen att sova, äta eller dricka på.
Visserligen var det inte mycket folk just nu, det mesta var stängt, men så fort de första snöflingorna faller så blir det liv i luckan. För att inte tala om jul och nyår - för att få nånstans att bo då måste man nog boka rum redan nu. För Agios Athanasios är innestället nummer ett på vintern för det unga vackra folket från Thessaloniki, för dem som har jeep, åker skidor eller snowboard i senaste modet och som har råd att gå på klubbar och after-ski varenda kväll. Det är norra Greklands svar på Arachova (atenarnas skidinneställe).
Vi hör inte till innefolket men vi åt i alla fall en enkel söndagsmiddag på en taverna.
Även om utvecklingen av Agios Athanasios kanske är lite extrem så är det här ändå ett positivt fenomen de senaste tio-femton åren i Grekland. Byar som var på utdöende har renoverats, man bygger nytt och byarna blir populära fritidsbyar. Inte bara för skidåkare utan också för folk som gillar att vandra, cykla, göra rafting eller bara vila upp sej ett par dar i hälsosam bergsluft. Numera hittar man såna här uppfräschade byar nästan överallt, i alla fall på det bergiga och bördiga fastlandet. Och varför inte - det ger nytt liv åt landsbygden. Och det är väldigt trevliga mål för söndagsutflykten!
6 kommentarer:
En sådan trevlig utflykt ni gjorde. Stenhusen är så vackra. Det är så märkligt att tänka på snö och skidåkning när man tänker på Grekland men det är väl att man kan tänka om. Nu har jag ju lärt mig att det finns ett antal skidanläggning t o m för Atenborna och på mässan i Thess/niki såg jag för ett antal år sedan snöskotrar som jag på den tiden tyckte var malplacerade. Men nu vet jag bättre.
Detta är verkligen en trevlig by, har själv varit där 2-3 gånger. Ett besök lönar sig. Ett annat tipps är byn Nymfeo, ca. 30 km söder om staden Florina som ligger i västra Grekland nära gränsen till FYROM och Albanien.
Undrar hur dom klarar sig under lågsäsongen? Du skrev at det inte var så mycket folk nu, är allting öppet ändå eller finns det ställen som är öppna bara under vintern?
Ingegerd - Du är inte ensam om att tycka att skidåkning är främmande i Grekland, men med så många höga berg är det egentligen inte konstigt att det snöar och att man kan åka skidor. Men det har ju inte funnits särskilt många skidanläggningar förrän de började byggas för 10-15 år sen (fast i Seli utanför Naousa har det funnit en anläggning ända sen 30-talet!).
Ingrid - Ja, Nymfeo är också jättefint. Har inte varit där på flera år så dit får det nog snart bli en utflykt igen!
Ingeborg - De flesta affärer och även tavernor var stängda nu, även om vissa öppnar under lördag-söndag. De som driver affärer och pensionat bor troligen i byn under vintersäsongen, men någon annanstans under resten av året. Det är som på öarna på sommaren, dvs en sorts turistiskt säsongsarbete fast på vintern.
Hej Ingabritt,
Jag har följt din blogg ett bra tag nu men ãr mycket dàlig pà att lãmna kommentarer. Mycket intressant lãsning fràn ett annat spãnnande Grekland. Roligt att du hittade min blogg och fãllde en kommentar. Jag har bott i Turkiet i mànga àr men Grekland har alltid ocksà stàtt mig varmt om hjãrtat. Har rest mycket till Aten, Xanthi och de grekiska öarna genom àren och har mànga fina minnen dãrifràn. Just nu hàller kãmpar jag med att sãlja turkiska nötter till grekiska livsmedelsföretag i Athen och Thessaloniki. Grekiska köpare har alltid varit mycket tillmötesgàende och vãnliga.
Xairo poli!
Hãlsningar fràn det gamla grekiska Pontien och staden Trabezunda (nuvarande Trabzon)
/Sofie
Sofie - vad kul att höra att du redan följt min blogg ett tag. Jag har aldrig varit i Turkiet men följer ändå med stort intresse vad som händer där eftersom jag nu bor såpass nära. Hoppas verkligen det ska bli av att resa dit. Och att du bor i Trabzon är extra spännande eftersom jag ju hört mycket talas om den staden från pontierna. Skrev en artikel (och ett inlägg) nyligen om den gudstjänst som hölls i Panagia Soumela. Vi hörs!
Skicka en kommentar