Men nu är vi i en annan fas av livet så nu tar vi chansen! Och ibland får bilen styra själv och då vet man aldrig var man hamnar...Som nu. Vi tyckte att efter alla bergsvyer så var det dags för lite hav. Närmare bestämt första benet av Halkidiki.
Och eftersom vädret är upp och ner i år (här kommer vi osökt in på fredagstemat, det är Musikanta som står för temat), så blev det en ovanlig utflykt för att vara november. Efter en kall, ruggig och trist oktober så pågår just nu en ovanligt somrig november. Inte vet jag om det beror på klimatförändringarna, men en sån här varm november har Grekland inte haft på 50 år (säger meteorologerna).
Alltså, vi startade i fredags morse och passerade snabbt förbi Thessaloniki. När det stod Flogita på skylten svängde vi av mot kusten för en kafferast. Där satte vi oss på det enda strandkafé som var öppet.
En pappa och hans dotter strosade fram längs vattnet.
Sen tog vi en promenad i en lång allé av dadelpalmer. Överhuvudtaget blev vi förvånade över att se så otroligt mycket palmträd vid kusten! Troligen har de planterats under senare år och de växer visst ganska fort.
Stora klasar av gula dadlar hängde där uppe.
På stranden hade parasollerna plockats ihop för i år.
Sen åkte vi vidare via Nea Moudania och över den smala kanalen som skiljer halvön Kassandra från fastlandet. Där ligger Nea Potidaia där det utkämpats många historiska slag, till exempel år 430 f. Kr mellan Aten och Sparta.
Strax innan Kallithea svängde vi av mot Afytos (eller Athutos som det också heter).
En urgammal plats, sisådär fem tusen år gammal, som både Aristoteles och Herodotos skrivit om. Den skiljer sej från andra platser i Halikidiki genom att den ligger på en höjd ovanför havet och har gammal stenhusbebyggelse. Stranden ligger en bit ner. Vid klart väder ser man det andra benet, Sithonia, rakt över vattnet.
Vi tog oss ner till stranden. Maken hade bestämt sej - han skulle bada. Så det gjorde han och konstaterade med kännarmin att det var ca 19-20 grader. Jag avstod, no comments.
Satt istället och njöt av solen som en annan sjöjungfru.
Fin dusch på stranden.
Efter doppet smakade det ljuvligt med mat. En enda taverna höll öppet och där serverades dagsfärsk fick. Både ansjovis (γάβρος) en annan sort som jag inte vet vad det är på svenska, μελανούρια. Vi satt helt ensamma vid strandkanten och det enda som hördes var vågskvalpet.
Men snart var vi inte ensamma mer. Strandens kattgäng nosade sej fram till oss. Och maken matade dom med fiskrester. Gissa vilka slagsmål det blev.
Vi bestämde oss för att sova över i byn. Men det mesta var stängt. Tack vare att vi frågade en kvinna på gatan fick vi hyra ett rum med havsutsikt på pensionatet Afrodite. Den här utsikten hade vi när vi åt frukost på balkongen nästa dag.
En tur till Siviri blev det också innan det blev mörkt och vi hamnade hemma hos kassören i svenska föreningen som bor i Kassandreia. (Tack E-B för en trevlig kväll!) En trevlig kväll och en mycket trevlig liten utflykt i en osedvanligt varm november.
Läs även andra bloggares åsikter om Grekland, Halkidiki, Afutos, Kallithea, bad, katter
8 kommentarer:
För ett antal år sedan åt jag mat på en fiskrestaurang på Cypern och serverades fisk som liknar den som jag tror att du kallar ansjovis (den mindre av de två olika sorterna), men den hade huvudet kvar. Den var förstås rensad i övrigt. Min värd åt hela fisken och jag tyckte att jag skulle göra likadant, äta huvud och allt, vilket var mycket gott, trots att jag kände mig som en katt som åt så det knastrade om mig. Men jag kom aldrig underfund med vad det var för sorts fisk. Känner du till vad det kan ha varit. Finns det någon annan sort som påminner om ansjovisen?
Ett härligt inlägg, med vackra fina bilder. Tack för trippen!
mvh Karin
Så vackra bilder. Vädret verkar ha varit ljuvligt. Jag visste inte att Nea Potidaia var en så historisk plats. Där ser man... Men förresten.. var man än sätter ner sina fötter i Grekland är det väl historisk mark.
Tack för en trevlig utflykt.
Jag säger som Steve; Tack för en trevlig utflykt, för det var precis som om man var med själv! Fina bilder!
Ha en skön söndag!
Vad härligt det ser ut med strandbilder, fast det är november som sagt! Brukar det vara sådan temperatur i vattnet att man kan bada så här års?
Pettas - det låter precis som den fisk vi åt och om man slår på det grekiska namnet så får man upp att det är en sorts ansjovis. Den steks hel och äts hel och det knastrar gott! Det är en fiskfavorit för mej när vi går ut och äter.
Ingegerd- inte visste jag det heller...men varje gång vi åker nånstans så lär man sej nåt nytt! Kram!
Steve - tack! Det är roligt att få dela med sej av sina reseupplevelser, det blir liksom starkare även för en själv.
Eva - kul att du följde med...
Anna - nej, den här november är visst den varmaste på 50 år. Man brukar sällan kunna bada här uppe i norra Grekland, däremot badar man nog utan problem i södra delen och på Kreta.
Gud så härligt att bara kunna dra ut så där! På en upptäcktsfärd liksom. Du såg verkligen ut som en sjöjungfru där du satt och njöt ;)
Inte var dag man sitter ensam på en restaurang vid stranden. Fisken liknade vad vi i Finland kallar för Muikku (Coregonus albula).
Ja, det VAR skönt också. Jag har bestämt mej för att försöka ta vara på såna här tillfällen att åka iväg så ofta jag kan. Det behöver inte bli så långa resor för att det ska bli trevligt - och det finns alltid nya saker att se.
Skicka en kommentar