Med talldoft i näsan

Söndag betyder för det mesta en långpromenad i naturen. I alla fall under den period av året då det inte är 30 grader varmt eller mer.

Så vi åkte uppåt bergeni idag. Under sommaren har det mest varit hav som gällt, så nu längtade jag efter lite frisk bergsluft. Och vi styrde kosan mot byn Xirolivado, som ligger utanför Veria, på 1.200 meters höjd. Namnet betyder "torr äng" och det stämmer rätt bra, för byn ligger på en bergsplatå med stora torra ytor där får och getter betar. Förresten, om ni tittar noga på bilden eller klickar så den blir större, så ser ni ett låångt radband av får...

Och där finns en stor skog av tallar. Ni vet, såna där knotiga gamla tallar som jag gillar och har visat förr här på bloggen. Och nu fick jag veta att de heter Svarttall! Vi träffade på en vandrare som var ute och plockade svamp och frågade honom och han visste självklart att det var svarttall. Dom växer i hela Medelhavsområdet och kan bli upp till 500 år gamla.

Förutom får, getter och kor träffade vi på den här sötnosen. Det är själva byn som ligger i bakgrunden. De flesta hus är fritidshus, inte många bor här året om för här blir det rejält kallt på vintern.

Det blev i alla fall en härlig skogspromenad, med god talldoft i näsan, som avslutades med medhavt kaffe. Sköön söndag - nu är jag redo för en ny vecka.