Sidor

måndag 3 september 2012

Fem fina fåglar satt på en gren...


Är det nån som kommer ihåg sången ”Fem fina fåglar”? Den sjöng i alla fall jag med barnen när dom var små. ”Fem fina fåglar satt på en gren, en ramla av, och då var det bara en, två, tre, fyra fina fåglar kvar. Fyra fina fåglar satt på en gren, en ramla av och då var det bara en, två, tre fina fåglar kvar. Osv-

Ungefär så känns det här hemma just nu. Den ena familjemedlemmen efter den andra, kanske inte ramlar av precis, men åker iväg. Först var det dotter och måg som for iväg till Kreta (och som idag börjat jobba utanför Rethymnon), sen åkte minstingen iväg till Mytilini (där han skriver prov) – och idag åkte så äldste sonen iväg med flyget till Sverige. På enkel biljett, för att stanna och söka ”lyckan”, dvs ett jobb.

Jaha, och kvar sitter vi gamlingar här hemma i tystnaden (vi har inte ramlat av än...). Egentligen tycker jag ju att det är helt OK att barnen rör på sej och bor på olika håll, så länge dom mår bra. Men idag känns det inte alls kul, så nu gäller det att fokusera på det positiva: gott om plats igen, mindre tvätt och matlagning, lugn och ro...Och mer tid för att kunna skriva.

Som tur är väntar flera trevligheter den närmaste tiden (parallellt med vissa mindre trevliga saker, som medicinering och täta läkarbesök): Konsert med Dalaras, två konserter för vår egen kör – och nästa vecka får vi Sverigebesök! Det ska nog bli bra det här.

Varför inte börja redan ikväll med en körövning...

9 kommentarer:

Anonym sa...

Läkarbesöken mm får vi se som en väg mot ett friskare liv, helt friskt hoppas jag!
Förstår att det känns tomt efter barnen, men visst är det ju sant att det är skönt med egen tid också. Om gäster brukar man ju säja: trevligt att dom kommer men ännu trevligare när dom åker.
Fast det gäller så klart inte för ens barn.
Sjung mycket, sång är hälsosamt!!

Pettas sa...

Det blir så tomt efter fåglarna när de har lättat..
Känner så väl igen den ekande känslan
Lycka till med medicineringen och allt annat, trevliga besök och kören

Karin

anneli sa...

Den sången känner jag så väl igen!Sjöng den alltid med egna barnen samt med dagisbarnen när jag jobbade.
Mina barn är också spridda lite här och där och jag saknar dem jämt samtidigt som jag är glad att de har klarat sig relativt bra i livet. Men en mamma är alltid en mamma.
Du verkar ha fullt upp så det blir nog bra!
Själv sitter jag i ensamheten här nu under några veckor efter en intensiv sommar med massor av besök och händelser ,svårt att komma i gång efter en sån sommar och maken måste jobba i Sverige. Men det blir nog bra här med.
Trevlig kväll!

Christina sa...

Jag tycker det är jobbigt när barn och barnbarn åker, men samtidigt är det gott med lugn och ro som du säger, efter en intensiv period. Man är van att bara vara två.
Kul att ha lite att se fram emot!

Monica P sa...

Tja, livets gång...men det finns fina sätt att kommunicera numera, bara barna har tid...vi hade Skype men tog bort det för ingen var hemma i alla fall.
Som du säger: fördelar finns. Mindre mat,tvätt,ljud. Mer tid för sig själv. Känsla av att man gjort klart ett jobb: att dra upp barnplantorna till fina växter som klarar sig (nästan) själv.

Eva i Tyresö sa...

Jag förstår dig verkligen. Ni får vänja er vid avstånden och det där ryckiga.....
Tänk vi har fem barnbarn ganska nära här s om Sthlm. Så vi är bortskämda.......Men barnfamiljerna lever sitt speciella dagis jobb och familjeliv.
Har dottern kvar jobbet i samma Kretaskola?

Grekland nu sa...

Anonym - Ang läkarbesöken kan vi inte göra mycket mer än att hoppas att du har rätt! Och visst har det sina fördelar med lite lugn och ro. Och sången gjorde susen igår kväll, mådde genast lite bättre!
Pettas - Ja, tomt så det ekar blir det! Men fåglar måste ju flyga, eller hur. Och snart (till jul eller så) flyger de väl tillbaka hit igen får vi tro...
anneli - Precis, en mamma är en mamma och man kan inte låta bli att sakna och oroa sej, det hör väl till. Och det är nog bra med lite omväxling: full rulle ibland, lugn och ro ibland. Ha det så bra du med!
Christina - Jo, så är det ju! Det är ännu roligare sen när de kommer tillbaka. Det som oroar mej mest just nu är hur det ska gå för sonen som flyttade till Sverige, ingenting är egentligen ordnat där än så livet ligger öppet.
Monica - Ja, tack och lov för Skype och mejl och mobiler! Hur stod man ut förr när en familjemedlem var långt borta?? Och visst är det skönt att se när ens barnplantor växer bra och klarar sej själva!
Eva - Skönt för dej med så många barnbarn så pass nära! Men som du säger, det blir inte alltid så ofta man träffas ändå. Dottern jobbar i år i en by utanför Rethymnon.

Eva i Tyresö sa...

Så då har hon nya barn i en annan skola??? Ville hon ha det eller sker det bara?

Grekland nu sa...

Eva - De första åren man jobbar som lärare hamnar man oftast på öarna eller i gränsområden. Ju mer avlägset desto fler "poäng" för att man så småningom ska kunna söka sej dit man verkligen vill vara. Dessutom är man anställd inom ett län och inte på en särskild skola, vilket betyder att man för det mesta byter arbetsplats varje år! Inte så bra, men sånt är systemet. Men i det läge som råder så är man glad att man överhuvudtaget har ett jobb...