Persikofrossa

Vi bor mitt i stan, men är omgivna av bönder. Grannarna mittemot, grannarna till höger och vänster om oss, och grannarna på våningen över oss - alla lever dom på sitt jordbruk. Varje morgon hör vi hur traktorerna puttrar iväg till fälten utanför stan.

Och alla odlar persikor. Inte enbart - en del har äpplen också - men här i Naousa är det framför allt persikor som gäller och dom är världsberömda i hela Grekland. Och från början av juni och ett par månader därefter är det dags för skörd, beroende på vilken sort man har. Det betyder att alla runt omkring oss pratar väder, hur långt man kommit med skörden, kvalitet och pris.

Vi har inte ett enda persikoträd. Eller något annat träd heller för den delen. Så vi kanske är fattiga? När dottern började som lärare på lågstadiet i byn Melidoni på Kreta frågade en elev i ettan: "Fröken, hur många olivträd har ni?" När dottern svarade att varken hon eller hennes föräldrar har några olivträd, så utbrast eleven: "Skojar du med mej? Eller är ni kanske fattiga?"...

Haha, kanske är det så! Men vi är rika på goda grannar! Så igår kväll stod den här fruktlådan utanför dörren när vi kom hem. Så nu är det persikofrossa som gäller.

Eftersom jag själv inte tål den råa frukten, så har jag nu kokat lite persikokompott (med citron, vanilj och brunt socker). Det får bli dagens efterrätt.