Och han var otroligt aktiv och vital, han skrev böcker och artiklar ända in i det sista. Hans sista bok kom just från tryckeriet och han hade en understreckare i Svenskan i lördags. Tänk den som fick leva och dö på det sättet!
Jag träffade Sture Linnér för bara tre år sen, när han var på besök i Naousa. Helt oplanerat faktiskt, det bara råkade bli så (att jag träffade honom alltså). Det var Jiannis, en av stans vinodlare som jag känner som berättade att de skulle få besök på vingården av en svensk grupp. Han visste inte mer än så, men de skulle guidas, provsmaka vin och äta. "Kom du också, så får du träffa lite svenskar", sa Jiannis till mej.
Och visst, jag är inte nödbedd! Så jag infann mej i god tid. Gruppen anlände och Jiannis började guida på grekiska - och lät mej, helt oförberedd, översätta till svenska...(På bilden ser ni mej i mitten "in action" och Linnér till höger i svagt grön tröja.
När allt var över så säger en av svenskarna, "och här har vi Sture Linnér, det är han som är ledare för vår grupp". Tala om att tappa hakan! Sen visade det sej att det fanns fler kända personer i gruppen, både skådespelare och politiker. De är en grupp som rest tillsammans i många år och till många olika ställen, och alltid med Sture Linnér som inspiratör och historisk guide.
Den här gången hade gruppen Thessaloniki som bas och gjorde utflykter i närheten. Före besöket på vingården hade de varit på Aristoteles skola i Naousa - och jag grämer mej än idag över att jag inte visste om det, för då hade jag hakat på redan då och fått höra Linnér guida där, på min favoritplats...
Men nu har han gjort sitt - mer än de flesta ens kan drömma om - och jag önskar att han får vila i frid.
Återkommer med fredagstemat senare.
4 kommentarer:
Ja min man har läst och läst - hans många böcker...och gått på föredrag så sent som i höstas. Jag hörde honom en gång och blev förstummad över klarheten och erfarenheten.
Vilken människa!!!!
Sture Linnér,så sorgligt att han är borta.Jag läste i SvD förra lördan och blev lika imponerad som vanligt över hur väl han skrev.
Men, inte ens genier får leva för evigt.Man får vara tacksam att han funnits.
Så roligt för dig att ha ett sådant fint personligt minne av en sådan berömd och omtyckt personlighet som Sture Linnér...
Fin bild av dig och gruppen!
Sotr kram/M
Eva H - att höra honom föreläsa skulle jag också ha velat göra! Jag hörde honom ha "Sommar" för ett eller två år sen, det var också mycket intressant.
Tant Matilda - Precis, man får vara glad över allt han lämnar efter sej i form av böcker och artiklar. Inget dåligt arv!
Musikanta - Ja, det var roligt! Det var nog tur att jag inte fick veta förrän efteråt att han var med i gruppen jag tolkade för. Annars hade jag nog blivit nervös. Jag kände bara till honom som namn men inte hur han såg ut. I vilket fall som helst var han ytterst vänlig och mycket intresserad.
Skicka en kommentar