Sidor

fredag 4 juni 2010

I staden eller på landet?

Och så var det fredag igen. Och på fredagarna i juni är det HeLena som hittat på vilket tema vi ska skriva om i Show and tell. Och idag heter temat "I staden/på landet".

Hm, undrar vad hon hade i tankarna med detta? I staden, på landet...Vet inte, men jag börjar väl skriva nåt som utgår från mej själv så får vi se var vi hamnar. Och då måste jag konstatera direkt att jag aldrig i hela mitt liv bott på landet. Alltså ute på landsbygden eller i någon liten by eller i nåt rött hus med vita knutar. Och jag har aldrig nånsin velat det heller.(Fast efter 16 år utomlands så älskar jag numera de här husen...)

När jag var yngre så skulle jag ha uppfattat det som ett grymt straff att tvingas bo på landet. Vadå, där är det ju tyst, öde, mörkt och kusligt på nätterna. Och tråkigt, inte ett liv så långt ögat når. Sen finns det ju läskiga djur och insekter där också, nä usch för landet.

Istället har jag alltid älskat stora städer (även Nässjö räknades till "landet" när jag var 20...). Städer med fart och fläkt, folk och liv, saker som händer hela tiden. Så det var helt naturligt att jag efter skolan först flyttade till Göteborg och sen till Stockholm. Och stortrivdes.

Men NU då, nu bor jag ju i en liten håla?? Naousa med sina 23 000 invånare är ju ingen stor metropol precis. Tvärtom, den känns mycket mindre än en svensk stad av samma storlek. Så för mej är det nästan som att bo på landet. Varför trivs jag här nu då??

Tja, det är nog bara att erkänna: jag har helt enkelt blivit äldre och klokare. Nu gillar jag att det är nära till saker och ting, jag uppskattar tystnaden och lugnet (men allting är ju relativt, för det är betydligt mer liv i luckan här än i en svensk småstad!) och jag inser numera fördelarna med att alla känner alla och att det finns ett socialt nät.

Men att flytta ut på RIKTIGA landet vet jag inte om jag nånsing kommer att göra. Just nu bor vi mitt i stan (fast på en ganska lugn gata, bilden visar utsikten från min balkong), dessutom bor vi i lägenhet och jag är sån att jag känner mej tryggast när jag hör att det finns folk i närheten.

Däremot vet alla som läst den här bloggen att jag älskar naturen! Så för mej är kanske det maximala att ha det just så här: att bo i centrum av stan men ha hela den underbara vilda naturen runt knuten (och dessutom storstaden Thessaloniki inom räckhåll, se bild).
Slutsats: Jag är och förblir en stadsbo - som älskar att besöka landet...

7 kommentarer:

Annika sa...

Tycker du verkar bo på en helt underbar plats!
Förstår ju att du trivs!
Nej, jag skulle INTE vilja på bondlandet, inte en chans. men på sommaren vill jag GÄRNA var där.

Känner mig lite splittrad, trvis som fisken i förorten, men känner ibland att innerstaden drar...
Vem vet var man hamnar en ggn?

Tycker OM att ha naturen om knuten...
SVÅRT!!!

Jag kommer att skriva mitt fredagsinlägg senare i helgen...

Kram!!

Taina sa...

Jag tycker som du. Bor ju ocksa i en smastad nu med 23000 invanare. Den kanns valdigt liten for det ar sa utspritt. Nara till naturen har vi i alla fall och det gillar jag skarpt. Maken med for da kan han dra ut och fiska nar han vill.

Det ar nog som du sager att nar man blir aldre och "klokare" sa kommer kanslorna for landet narmare...

HeLena sa...

Det är något "visst" med landet och absolut med staden, jag vill också har närheten till båda.
Tycker de verkar så mysigt att bo i Grekland. Men städer är ofta så jättemycket större än Stockholm i övriga världen....
Trevlig helg!

Anonym sa...

Vi bor utanför stan men tar oss dit på tio minuter med mopparna. Perfekt. Men ibland skulle jag vilja dra iväg till nån avlägsen bergstopp i stället. där bara naturljud hörs.
Jag tar med mig katterna men ingen annan!
Monica P

Lotta sa...

Ja, kanske är det åldern som gör att landet känns mer lockande nu? Jag tyckte precis som du när jag var ung, att landet var pest. Men nu känner jag en otrolig längtan efter lugn och ro, natur och äkta vara.

Jag bor också i lägenhet och det känns tryggt att ha sina grannar nära. Jag hör när de duschar, går omkring, ser på TV men det gör ingenting alls.

Andreas sa...

Just i Grekland så tror jag helt klart att den äldre generationen vill bo i städer som liknar Naousa, medens vi ungdomar (jag är tjugo) vill ha det fantastiska livet som Thessaloniki har att erbjuda! Det går ju inte att jämföra kaoset i storstäderna med den lite lugnare situationen i tex Naousa då!

Grekland nu sa...

Annika - visst är det lite kluvet, vi vill nog helst ha lite av allting! Och på sommaren vill man ju gärna vara på landet. Kanske svårt att hitta det perfekta, så vi får nog göra det bästa av situationen!
Taina- jaha, så din småstad är ungefär lika stor som Naousa. Ja, där verkar det ju också vara grönt och härligt.
HeLena - precis, storstäder ute i världen är ju mycket större och oftast inte heller så gröna som Stockholm. Thessaloniki är t ex mycket bullrigare och stökigare.
Monica - perfekt att bo lite utanför men ändå ha nära! Och jag gillar också starkt att sitta på en ensam bergstopp då och då.
Lotta - ja, det är nog så att åldern spelar ganska stor roll, liksom vilken fas man befinner sej i. När man har små barn har man ju inte samma behov som när man är pensionär t ex.
Andreas -Helt klart!! Det är givet att man som ung mycket hellre bor i Thessaloniki än Naousa, det skulle jag också ha velat (och det var därför jag flydde Nässjö och flyttade till Gbg och Sthlm). Fast även nu tycker jag om att ha storstaden på nära håll, jag tar mej dit på ca en timme.