Som genom ett under slutade det regna precis kl 10 och de 200 killarna stod i givakt i långa rader som om de aldrig gjort annat. Sen lovade de högt och ljudlig - unisont - att försvara den grekiska flaggan med sitt blod.
Höga gubbar höll tal och kyrkans präster välsignade. Kyrkan och militären går som alltid hand i hand.
Sen skulle de nya soldaterna visa att de kunde marschera också. Inte var det lätt att hitta sonen och kunna fotografera, jag tyckte alla såg likadana ut...Men här är han i alla fall (i mitten).
Och sen blev både soldater och alla vi andra faktiskt utfodrade av den stackars grekiska staten. Kycklig, köttbullar, potatis, pajer, vin och läsk. Sen åkte vi hem med sonen och all hans smutstvätt, för nu är han ledig till tisdag kväll. Sen får vi se till vilket gränsområde han ska skickas.
Flera har frågat mej om jag inte grät av rörelse idag. För det var många, både mammor och pappor - för att inte tala om morföräldrar - som torkade tårar under ceremonin. Men inte jag, mina ögon var torra som fnöske.(Däremot kan jag bli tårögd när han står på scen och sjunger!). Visst var jag stolt över sonen och tyckte han var finast av alla, men jag har lite svårt för hela den militära grejen.
Jag är uppväxt i en miljö där nästan alla var vapenvägrare och jag har själv jobbat inom fredsrörelsen, så jag har lite svårt att falla i trance över soldatuniformer och vapen. Men det kanske är för att jag kommer från lugna Sverige som inte haft krig på flera hundra år? Eller skulle jag tänkt annorlunda om sonen tjänat den svenska armén? Tror jag faktiskt inte. Att de flesta greker är väldigt stolta över sin armé beror nog på historien. Behöver inte gå längre än till min svärfar som mycket väl minns hur det var när Grekland var ockuperat av tyskarna under andra världskriget och hur man kämpade för sitt land.
Nu ska jag sätta igång en maskin full med gröna kläder och sen jobba med mina översättningar några timmar.
4 kommentarer:
Hej!
har läst din blogg ett bra tag tillbaka och drömmer mig bort om livet i grekland.. :D
i oktober flyttar jag till thessaloniki och ska plugga grekiska på aristoteles universitetet. jag är halvgrek/halvsvensk och kommer vara 19 år då.
eftersom du är ordförande för svensk-grekiska föreningen i norra grekland undrar jag om du vet någon svensk (eller grek!) som behöver hjälp med barnvakt i höst? utöver svenska, kan jag lite grekiska och sedan flytande tyska och engelska. skulle även kunna hjälpa barnen med läxhjälp eller något sådant. kan självklart lämna ansökan, referenser, cv om sådant behövs.
om du vet något får du jättegärna maila mig på alexiaofsweden@hotmail.com
Tusen tack på förhand!! Och fortsätt med din underbara blogg, inspireras verkligen :)
Låter bra det där med gröna klädertvätt och översättning. Man måste vara praktisk:D. Förstår fullständigt dina känslor.
Ha det bra och tack för intressant inlägg, igen!
Alexia - vad kul att du tänker läsa grekiska i Thessaloniki! Det är en underbar stad att vara student i (säger alla). Jag kan höra mej för redan nu bland några föreningsmedlemmar om det är någon som behöver barnvaktshjälp, men för att jag inte ska glömma bort det så påminn mej gärna lite senare, i början av hösten eller så. Då kan jag förmedla din önskan till svenska skolan, för det är där mammorna med små barn håller till. Tack för dina snälla ord om bloggen! Och du är förstås välkommen sen till föreningens aktiviteter.
Pettas - nu är tre maskiner gröntvätt torr (för solen skiner som tur är idag), så nu återstår lite tråkig strykning. Ha det bra!
Det har jag också hört om Thessaloniki och att så är fallet får jag verkligen hålla tummarna på!
Tack så hemskt mycket! Absolut jag påminner dig framåt hösten igen.:)
Åh, tack för inbjudan! Det skulle vara jättetrevligt att vara med på föreningens aktiviteter så det är jag gärna med på.
Skicka en kommentar