Och visst, väl uppe i Seli (där en av skidanläggningarna ligger, på 1400 m ö h) behövdes både jeans, fleecetröja och tunn jacka. När vi kom till Bara-platån började det skymma och stämningen var trolsk.
Höga tallar reste sej mot himlen.
Efter en kort promenad hittade vi den lilla "byn" av husvagnar och små tält där några bekanta håller till när det är som varmast nere i stan.
Elden brann och vi fick smaka på grillade majskolvar.
Sen blev det en stunds stjärnskådande (förstås). Just då råkade den internationella rymdstationen passera förbi på himlavalvet. På vägen ner, då vi såg både harar och igelkottar, stannade vi till i Grammeni, en annan "camping", där vi åt lite kvällsmat. Lite bönor, grillad paprika och friterad ost...
PS. På tal om nåt helt annat, så har SvD ett intressant inlägg på Brännpunkt om oss utlandssvenskar. Instämmer! Visst är vi en tillgång - självklart!!
4 kommentarer:
Härlig och spännande natur ni har att njuta av i norr! Vi har också en skog högt ovan molnen där några greker bor på sommaren i små fädbodar och en del har även med sina djur typ getter. Svalt och skönt men tyvärr livsfarlig och urdålig väg upp så vi fegar ur varje gång vi pratar om att återvända dit!
Vad kul att få se en campingby hos er! Lite mer av naturlig karaktär än de svenska...
Nu har jag dessutom läst artikeln. Mycket intressant! Klart vi är en tillgång. Måste erkänna en sak. Lärde mig ett nytt ord, diaspora, dvs vi som lever utanför Sveriges gränser...
Trevligt och så skönt att få sätta på sig en kofta!
Kul att läsa artikeln, jag sätter in en länk jag oxå!
Skicka en kommentar