Sidor

tisdag 30 oktober 2012

Bugar ödmjukast

Häromdagen fick jag (eller rättare sagt min blogg) en fin utmärkelse! Det var Pettas blogg som själv fått samma utmärkelse och nu gav den vidare. Jag bugar ödmjukast och tackar för de varma orden!
Man skriver och håller på och pysslar med sin blogg och ibland gör man det nog mest för sej själv. Men så ser jag på statistiken ibland att det faktiskt är några hundra varje dag som tittar in, från alla möjliga platser i världen. Från platser där jag inte känner nån enda människa. Spännande! Undrar vilka dom är, vad dom gör, hur dom hittat hit...

Men så får man en kommentar, en hälsning. Oftast från trogna läsare, men ibland dyker helt nya namn upp. Och ibland får man till och med en utmärkelse. Då känns det att det man håller på med kanske har ett värde även för nån annan. Och det värmer! Så tack, snälla Karin!

Men det svåra med utmärkelser är ju att man bör ge dem vidare till andra. Det är svårt för man har ju så många favoriter. Och många har redan fått en utmärkelse från mej. Så den här gången gör jag så här: Vi befinner oss i slutet av den rosa månaden, alltså bröstcancermånaden. Och det finns många bröstcancerdrabbade som bloggar om sin sjukdom. Ibland kikar jag in på några såna, men inte så ofta, det ligger mej för nära och jag blir alltför berörd. Istället har jag bestämt att ge utmärkelsen vidare till två bloggare (en tjej och en kille), med en annan form av cancer, som jag läser då och då, nämligen  i kroppen min och taxilandet. Båda har det gemensamt att de är relativt unga och att de skriver otroligt bra. De är verkligen värda var sin utmärkelse. Så tack för att ni delar med er!
På tal om rosa månaden så ordnar bröstcancerföreningen Alma Zois ett evenemang i morgon i Thessaloniki. Det blir samling vid Vita tornet (som ska färgas rosa, bilden är från förra året) och sen ska man hand i hand bilda ett "rosa band". Det blir nog fint.

8 kommentarer:

Musikanta sa...

Grattis till utmärkelsen! Jättefint av dig att ge din utmärkelse vidare till de tjejer som du berättar om. De uppskattar det säkert väldigt mycket.

Jag tycker också att det är svårt att välja ut några bloggvänner att skicka vidare till. Så jag avstår.
Kramar

Ingrid sa...

JAG GRATULERAR HJÄRTLIGT! När man läser din blogg så känner man sig lite "hemma i Sverige", och det behövs i dessa tider. Och särskilt för mig i Florina för här bor inga andra svenskar, och det är svårt för mig att närvara vid de svenska träffarna i Thes/niki.
Så fortsätt du med din blogg så länge du orkar.

Anonym sa...

Bra att du får beröm för din blogg, det är du och den värd!
I kroppen min läser jag också, fruktansvärt bra skriven, denna unga man är en sådan litterär tillgång, men man står knappt ut med att tänka på vad han redan varit med om och vad som återstår!
Sällan kommer man ihåg att vara tacksam över att vara vid någotsånär god hälsa, att läsa om unga människor som drabbats så hårt av sjukdom är svårt att ta till sig. En annan läs- och tänkvärd blogg är "Missfia bloggar" hon har också förmågan att beskriva sin vardag och sin situation. Nedstämmande och upplyftande samtidigt.
När man läser de här bloggarna, önskar man de kunde fortsätta att skriva i oändlighet, så är tyvärr inte alltid fallet.
h. Inga-Britt

Äventyret framtiden sa...

En mycket god idé att ge vidare utmärkelsen på. Ska genast titta in på deras respektive bloggar.
Det är svårt att välja ut någon, alla är favoriter som man följer:)

Ha en fin dag!

Karin och Staffan sa...

Grattis! Vi tycker att din blogg är jättebra och speglar många olika sidor av det grekiska vardagslivet. Vi följer dig också nu från vår svenska horisont i Västmanland!

Grekland nu sa...

Musikanta - Tack! En liten rättelse bara, de bloggar jag ger utmärkelsen till är skriva av en kille och en tjej. Och visst är det svårt att välja, så därför fick det bli så här.
Ingrid - Tack snälla du! Det känns bra om jag kan göra dej lite "sällskap" där uppe i FLorina. Och jag fortsätter nog ett tag till...
Inga-Britt- Tack till dej också! Och jag håller med dej, bloggaren "I kroppen min" är verkligen en litterär tillgång - och alldeles för ung för att vara så sjuk. Och det är så sant, att man sällan tänker på att vara tacksam över livet medan man är frisk, tyvärr är vi såna, vi människor.
Pettas - Precis, det fick bli den här lösningen, jag kände också att det var rätt så den här gången.
Karin och Staffan - Tack för era varma ord! Hoppas ni har det bra däruppe och att vi håller kontakten!

Lisa Brissman sa...

Hej! Jag läser troget Din blogg, men har aldrig kommenterat. Det gör jag nu. Du skriver så fint om livet i Grekland i glädje och sorg och man ÄR där. Jag bor i Sverige men är i Grekland flera gånger om året. Mest på Tinos och på fastlandet. Hälsningar
Lisa Brissman

Grekland nu sa...

Lisa - Kul att du hör av dej! Är alltid lika roligt att få höra från nya läsare. Och tack för dina snälla ord!