Sidor

söndag 4 november 2012

Härlig novemberlördag

Kanske är det fel på klimatet, men jag har njutit i fulla drag av en novemberhelg med temperaturer på  ca 23-24 grader. En något blek men ändå varm sol har lyst från en klarblå himmel.
Och i Thessaloniki i lördags kryllade det av folk på uteserveringar och i parker. Tillsammans med Gunnar och Kicki Lidén, prästparet från Skandinaviska kyrkan i Aten, hade vi en heldag i stan. Först besökte vi svenska skolan. Det blev samtal med de större eleverna - och sång och rörelse med de något mindre. Bland annat Imse vimse. Härlig morgongymnastik för hela kroppen blev det.
Lunchen intogs utomhus, på trevliga Κρασοδικείο, tillsammans med några föreningsmedlemmar. Vi åt fisk och pratade om livets upp-och nergångar, om krisen i Grekland och om lyckan att få barnbarn.
Så småningom drog vi oss inomhus för att samlas till musikgudstjänst. Vi sjöng och fick ta emot nattvarden ur denna fina kalk och skål som en svenska i Aten gjort till kyrkan. Efter det blev det fika, utbyte av böcker, samtal, skratt och kramar.

Vi pratade också om hur den ena efter den andra av föreningens medlemmar lämnar Grekland och åker tillbaka till Sverige, en del efter 25-30 år i landet. Och vi som är kvar har nästan alla något barn som utvandrat. Lite sorgligt känns det allt, men just därför är det ännu viktigare tycker jag att vi som är kvar träffas och stöttar varann. Visst, landet är inne i en djup svacka, och botten är nog inte nådd än. Men som den optimist jag är, så kan jag inte tro annat än att det kommer att gå uppåt igen...

7 kommentarer:

Ingrid sa...

Visst är det sorgligt att så många återvänder till Sverige, men vad ska man göra när det är dåligt ställt i landet och lönen eller pensionen inte räcker till. Och botten är inte nådd än, tror jag. De kommande åren blir ännu svårare enligt min mening. Det är precis som om man återvände till 70-talet. Visserligen har folk bilar, elektriska varor osv. men hur står det verkligen till med ekonomin hos många familjer. Så den verkliga bilden av livet är lite förrädisk. Men jag har ändå ett litet hopp att om 5-10 år blir läget bättre. Sverige hade ju också sin kris ca. 1995 och det tog, om jag minns rätt, nästan 10 år. Och man kan inte jämföra den med den grekiska krisen.
Men har man sin familj här i landet är det inte lätt att lämna den bara för att det är dåligt ställt just nu. Å andra sidan är det verkligen Greklands sista chance att reda upp sin ekonomi för annars går det "åt skogen".

Musikanta sa...

Skönt att svenska kyrkan och skolan finns kvar i alla fall. De drar ju annars in utlandskyrkorna här och där. De betyder mycket för svenskarna som bor utomlands och även för turister har många av mina prästvänner berättat som har haft sin tjänst där några år. För dig måste det väl vara roligt att tala svenska ibland också.
Kramar från Ingrid

Anonym sa...

Härligt att ni har varann, ni utlandssvenskar. Såg lunchbilden på
Lidéns blogg och kunde bara konstatera att du ser alldeles för ung ut för att ha fullvuxna barn.
Verkade som om prästparet också trivdes med sitt besök hos er!
Vädret är ju helt osannolikt, hoppas ni skickar upp litet värme hit också, vi vill inte ha vinter och snö längre än absolut nödvändigt, och vi har redan klarat av det första snökaoset för en vecka sedan. Och vi är bara obetydligt norr om Stockholm!

h. Inga-Britt

M sa...

Jag tror inte heller att botten är nådd och det gör fruktansvärt ont att se det som sker men jag är övertygad om att Grekland klarar detta. När det börjar brinna i knutarna (ok, det måste brinna rätt rejält!) vaknar greken och hittar kreativa lösningar på det mesta. Hälsningar M

Grekland nu sa...

Ingrid - Nej, det är inte konstigt att man återvänder om ekonomin blir för dålig, men å andra sidan måste man ha något att återvända till! Det är inte lätt att leva i Sverige heller utan jobb och med en dyr hyra. Kanske du har rätt i att det kommer att ta 5-10 år innan det vänder uppåt, men förr eller senare gör det nog det.
Musikanta - Ja, tur vi har kvar både kyrkan och skolan! Just kyrkan kommer att ha en särskilt viktig roll i dessa tider, för att stödja dem som har det svårt. Och visst är det härligt att få prata svenska med varann, även om jag pratar svenska varje dag med både barn och make...
Inga-Britt - Ja, det är härligt att vi har varann! Synd bara att så många verkar dra sej undan. Sen får jag väl tacka för komplimangen ;), men jag är helt klart gammal nog för att ha vuxna barn och vara svärmor...
M- Jag tror som du, att grekerna klarar detta, om än med många uppoffringar! Jag har inte gett upp när det gäller Grekland, men det tar nog sin tid.

Helen sa...

Hej mina tjejer! Nu saknade jag er när jag såg bilden med Annette och Else-Britt. Kram

Grekland nu sa...

Hej själv, tjejen!! Kul att höra av dej, vi saknar dej också! Men det verkar (enligt fb) som om du har det bra och det är det viktigaste. Kram!!