Sidor

måndag 17 december 2012

Om murar och livets värde

 Mitt i julförberedelserna kommer nyheten om skolskjutningen i USA. Ofattbart och grymt på alla sätt. 26 döda, barn och vuxna. Och den internationella pressens upprördhet är befogad.

Samtidigt kommer nyheten här i Grekland att en liten plastbåt sjunkit utanför ön Lesbos under sin färd från Turkiet till Grekland. En överlevande har plockats upp som berättat att det fanns 27 flyktingar från Irak på båten, mest vuxna men även några barn. Nu börjar kropparna flyta i land på Lesbos och hittills har man hittat 20. Visst, det har varit en halvstor nyhet här i Grekland, men knappt utanför landet, trots att även detta är grymt och ofattbart. Men jag kan inte hjälpa att insikten slår mej, att det är skillnad på liv och liv i massmedias värld.
Tyvärr kan vi nog vänta oss fler båtar med flyktingar i framtiden, för idag kom nyheten om att det en mil långa taggtrådsstängslet är klart i Evros i östra Grekland. Det har byggts med EU-pengar och ska hindra illegala flyktingar att landvägen ta sej in i Europa, från Turkiet till Grekland. Det betyder att flyktingarna kommer att försöka med sjövägen istället.

Känner mej kluven inför detta. Visst, det kan inte fortsätta att välla in tusentals migranter till Grekland varje år, nåt måste absolut göras för att få kontroll över detta. De flesta som kommer vill vidare till andra länder i Europa, men blir kvar i ett Grekland där det inte finns jobb och där hela flyktinghanteringen har havererat. Och följden blir invandrarhat och kriminalitet. Men samtidigt känner jag spontant en olust inför detta taggtrådsstängsel, ska det verkligen behövas en sån gräns? Denr för tankarna till andra murar i historien. Vet inte, det är svåra frågor att lösa en vacker måndagsmorgon som denna...

8 kommentarer:

Monica P sa...

Jag känner det också så. Desperat försök att påverka ett med säkerhet olösligt problem. Man blir verkligen kluven: inför en massa männisskor kan man tycka en sak, blir man bekant med en ur denna massa tänker man annorlunda.

Ingrid sa...

Detta problem är nog olösbart. De flesta fattiga människorna i Asien och Afrika tror att vi bor i en drömvärld, och de kommer att försöka på alla sätt att ta sig först över till Grekland för att sen fortsätta vidare. Men det är där som problemet ligger. De kommer inte vidare och kan inte iheller. Så länge det finns dessa "människohandlare" så kommer problemet att finnas. Och ett litet land som Grekland hur ska de klara upp detta. När man ser taggtrådarna tänker man på dåvarande Östtyskland och öven Zypern som är delat. Någon perfekt lösning finns inte men en någorlunda bra vore nog att hjälpa dessa fattiga människor i deras eget land så de inte behöver överhuvudtaget fly, en s.k. hjälp till självhjälp.
Jag såg ett tyskt reportage om barnarbete i gruvorna i Burkina Faso. Små barn från åldern 6 år med en hacka i handen, som väger mellan 5-7 kg, och bryter granitstenar 12-13 timmar/dagen, hela veckan, och tjänar 30 cent för att kunna försörja familjen lite bättre. Dessa barn drömmer om att kunna gå i skolan och lära sig läsa och skriva, och många barn i Europa har ingen lust till att gå i skolan. Vi lever i en konstig värld. Eller är det bara jag som ser det så?
Hälsningar från ett väldigt dimmigt Florina.

Grekland nu sa...

Monica - Ja, jag håller med dej, det verkar vara ett desperat försök, frågan är om det lyckas. Att flyktingarna tar båten istället är definitivt inte bättre. Och precis som du säger - hela frågan får ett annant perspektiv om man lär känna någon, då inser man att hela den här "massan" av migranter faktiskt är MÄNNISKOR!
Ingrid - Att hjälpa situationen i hemländerna tror jag också på, för egentligen är det nog få som verkligen vill lämna sitt hemland om de hade möjlighet till ett bättre liv där. Samtidigt har ju folk i alla tider flyttat och rört på sej, men det krävs ändå en viss kontroll. Grekland kan ju inte ta hand om alla bara för att det är första och närmaste land, även andra länder och EU måste ta större ansvar. Och muren påminner som du säger om Östtyskand och Cypern, vilket ger obehagliga associationer.

Freedomtravel sa...

Visst är man kluven! Det finns inga bra svar! Det bästa vore förstås att förbättra levnadsvillkoren i Afrika. Alla kan ju inte komma till Europa, och tyvärr får de det kanske inte alltid så bra heller. Men det är ju en förändring i ett långt perspektiv, ifall det är möjligt. Och vad gör man under tiden? Jag vill vara positiv till invandring, men man ser ju också problemen som stor invandring under kort tid för med sig. Men att människor behandlas olika och med olika värde tycker jag är fruktansvärt. I längden tror jag att vi måste begränsa antalet människor på planeten!

Steve sa...

Ja, nog görs det en märklig sklillnad på liv och liv i mediarapporteringen. Katastrofen utanför Lesbos hade jag inte en aning om innan jag läste ditt inlägg.
EU-pengar till Concertinatråd? Pengar som rimligen kunde göra bättre nytta på annat sätt.

Grekland nu sa...

Freedomtravel - Instämmer i allt du skriver. Situationen är ju tragisk på många sätt, både för flyktingarna själva och för de områden som på vissa håll (t ex i Aten) förvandlas till getton. Så nånting bara måste göras innan läget blir alltför explosivt.
Steve - Exakt, jag har inte heller läst en enda rad i svensk press om detta. Och jag tror också att pengarna till "muren" kunde användas till andra saker. Men hur kan vi påverka? Det mesta sker över våra huvuden.

Musikanta sa...

Har heller inte hört eller läst någonting om olyckan som du berättar om.
Kanske är det lite så att folk tänker att de får skylla sig själva - de kunde stannat där de var, eftersom man inte reagerar lika starkt på detta.
I USA hade ju inte de här små barnen en chans - de eller lärarna hade inte frivilligt (inte flyktingbarnen naturligtvis) valt att utsätta sig för risker som flyktingarna alltid gör när de lämnar sina hem.
För ett fattigt land som Grekland är det ju en mindre katastrof att tvingas ta hand om människor som saknar allt.
Läste någonstans att om kvinnoförtrycket i de här länderna skulle upphöra skulle de flesta problemen kunna lösas - Men visst blir man upprörd när sådana olyckor händer.
Kram från Ingrid

Uhanna sa...

Oj, oj, oj.... Vet inte vad jag ska skriva. Förstår din kluvenhet, känner detsamma.
Detta med båten som sjönk är ju helt fruktansvärt. Vi har nog tyvärr fler sådana tragedier framför oss. För precis som du säger så är vattenvägen den enda vägen in i landet.

Kram.