Sidor

fredag 28 juni 2013

Hemkörd frukt och vård av äldre

Tänk vad det är behagligt med 28 grader i skuggan! Efter förra veckans värmebölja då jag trodde jag skulle flyta bort och bli till en liten pöl, så njuter jag nu av lite lagom värme. Inte gör det mej nåt att jag fick ta fram en liten tunn filt i natt på grund av att jag NÄSTAN frös...
Och det är också svalkande att äta honungs-och vattenmelon. Nästan de enda frukter jag tål, så jag äter lite extra. Man får den ju hemkörd ända till dörren också, ännu ett plus.
Annars var jag en sväng till ålderdomshemmet (heter säkert nåt annat nuförtiden i Sverige) idag. Det ligger i en fin grön park utanför stan. Hade ett ärende dit och drack en kopp kaffe och skvallrade lite med några av de boende. Tio anställda sköter om de 35 som bor där. Stämningen var trevlig och jag ska föreslå för min kör att vi åker dit och sjunger nån gång. Besök i alla former piggar upp när man sitter där och inte kan göra så mycket annat.

De ekonomiska problemen är kännbara, berättade föreståndaren, eftersom staten i år har dragit in sitt bidrag (utan att meddela något i förväg), men som tur är så är det många i trakten som ger gåvor och annat stöd. Det behövs verkligen ett äldreboende även om det är så i Grekland att de flesta försöker ta hand om sina gamla hemma. Det anses fortfarande som en skam att inte kunna ta hand om de sina.

Nu ska jag äta nystekt strömming. Trevlig fortsättning på fredagen!

4 kommentarer:

Monica P sa...

Det låter fint med hemkörd frukt. Jag lastar moppen, har en låda därbak...

Vården av äldre är verkligen ett jätteproblem här. Om jag kollar i min omgivning finner jag att nio av tio kvinnor i min ålder och yngre sköter om någon gammal, ofta sjuk eller förvirrad eller både-och i sitt hem. Jag har pratat med politiker om det icke fungerande programmet "hjälp i hemmet" som skulle ge inkomst åt många kvinnor och trygghet åt gamla och deras anhöriga.Det började men fungerade aldrig bra, åtminstone inte här hos oss. Om min kandidat vinner kommunalvalen nästa år ska jag vara som en igel på honom för att ta itu med det här.

Birgitta Ryås sa...

Å, så härligt med meloner! Tur att du tål dem.
Här är det kvalmigt idag, även om det just inte är någon sol.
Körsång kommer säkert att uppskattas på äldreboendet!

Anonym sa...

Jag hade en gång anledning att besöka ett äldreboende på Rhodos, tillsammans med min grekiska väninna. Jag kände mig överraskad och förväntansfull, över att det överhuvudtaget fanns ett sådant. Jag blev dock lite tveksam, när vi fick åka mil efter mil och så småningom hamnade i en f ö öde och ogästvänlig trakt, där den här primitiva gamla byggnaden låg. Om vi hade vetat vad som väntade därinne, hade vi aldrig åkt dit.
Jag vill inte berätta några detaljer, men det var något av det värsta jag sett. Stanken, ångestskriken, attityden hos "personalen". Allt var under mänsklig värdighet. Jag var tvungen att gå ut och kräkas och kunde inte gå in igen. Min väninna kunde ganska snart konstatera, att den person vi sökte inte fanns där. Gud ske lov. Denna tant hade "försvunnit". Hon hade inga släktingar, så det var därför någon hade trott att hon fanns på det här stället.
Jag mår fortfarande illa när jag påminns om den där "utflykten". Länge önskade jag att jag aldrig hade följt med. Men samtidigt bidrog denna upplevelse till att öppna mina ögon, jag fick en mer balanserad syn på landet, en större
"helhetssyn". Och jag började förstå beteenden, företeelser och sammanhang på ett mognare sätt. Jag fick också en djupare tacksamhet över äldrevården i Sverige. Även om vi har mycket att klaga på, så är den rena
drömmen jämfört med vad jag såg på Rhodos.
Hur mycket avsky man än kan känna inför vissa fakta, så är det ändå omöjligt att sluta älska detta näst intill obegripliga land med alla dess motsatser! Kärleken t o m djupnar ju mer man lär känna det...
Ursäkta lång kommentar, men detta minne kom upp så starkt i mig. Sååå skönt att höra, att det ställe du skriver om hade en högre standard. Sjung för dem! Det gör jag sedan barnsben på äldreboenden
i Sverige. De gamla tar in musiken, även om det inte syns direkt på dem. Det ger också personalen en god påfyllnad av energi och glädje, som sedan även de gamla får nytta
av. Det förgyller helt enkelt kontakten mellan givare och tagare. För att inte tala om vad det ger oss sångare!
Kram och toner från Lena

Grekland nu sa...

Monica - Jag känner också många som har hand om sina gamla hemma. Problemet är när kvinnorna jobbar, då måste man hyra in någon annan person som vårdar personen om han eller hon inte kan klara sej själv. Det där med hjälp i hemmet fungerade ganska bra här ett tag, men nu vet jag inte om det finns kvar tyvärr...Tjata du på dina politiker, det behövs!
Birgitta - Här är också kvalmigt och det åskade och kom en skur nyss. Men det brukar kännas lite skönare efteråt.
Lena - Usch då, vilken upplevelse! Låter förfärligt. Kanske finns det kvar såna ställen, det är möjligt, men vårt äldreboende här verkar i alla fall fint, med pigg och glad personal. Sen kan man ju ändå bli lite smått deprimerad när man ser gamla och förvirrade personer som bara sitter i sin stol, men så är det ju även i Sverige. Jag har haft båda mina föräldrar på olika sorters boende och ibland kändes det tungt. Min erfarenhet här i Grekland av dessa boenden är ytterst begränsad men jag vill tro att man är mer medveten nuförtiden om hur sånt här bör skötas. De gamla damer jag pratade med igår berättade att de har en egen liten kör där på boendet men också att de får många besök av föreningar som uppträder på olika sätt för dem. Och jag håller med dej om att musik är ett jättebra sätt att nå in! Tack för din kommentar, det gör inget att den var lång...