Och så var årets filmfrossa slut! Fyra härliga dagar av kortfilm i Naousas egen filmfestival som arrangerades för åttonde året i rad. Den ungdomligaste, spralligaste och gladaste filmfestivalen i Grekland, helt klart. Startad av ett gäng unga killar för åtta år sen men som nu växt upp och mognat fram till en internationell festival (226 filmer från 46 länder) - utan att förlora sin unga och tuffa framtoning.
Jag har varit med på festivalen sen starten och det var nog ingen som trodde då i början att den skulle överleva mer än ett par-tre år. Men nu har den verkligen hittat sin form och nu har den dessutom fått pengar från EU som räcker flera år framöver. Såna här gånger är det faktiskt inte så dumt med EU i alla fall. I dessa kristider skulle festivalen inte ha överlevt annars, kommunen har t ex inte stött den med en enda euro.
I vilket fall som helst är det fantastiskt att se den stora teatern fyllas dag efter dag av 500-600 ungdomar - en härlig motvikt mot allt elände som vi matas med just nu, ett ljus i det mörker som råder. Det här är Greklands framtid! Om bara samhället ger dem chansen har de hur mycket som helst att ge, de både kan och vill och törs!
Se bara alla volontärer som jobbade dygnet runt för att få festivalen att fungera, här har de fått komma upp på scenen under avslutningsceremonin. Yngste sonen är en av dem och vi har knappt sett röken av honom på en vecka. Det här var det roligaste han gjort nånsin, säger han...
Fyra stycken svenska bidrag fanns med i programmet, en fiction (Seaweed av Ida Svenonius), två experimental (The Polymoids av Tina Willgren och Teamwork av Diagram) och en animation (Blanco av Kristina Frank). Och av dessa hade Kristina Frank rest hit till Naousa för att vara med. Och gissa om hon blev glad när hon fick ta emot publikens pris för sin animation, "Blanco". Här är hon på scen och tar emot plaketten, grattis säger jag, som applåderade frenetiskt och gladdes å hela Sveriges vägnar!
Ett gäng kända TV-skådisar från Aten deltog som presentatörer. De fungerar som dragplåster, helt klart. OCh de fick skriva autografer på löpande band.
Men skådisarna framförde också en pjäs för barn på söndagsförmiddan, om prinsar och prinsessor. Alla evenemang, både filmvisningar, teater och musikevenemang har haft fritt inträde. Och det har varit knökafullt av folk hela tiden.
Även graffitikonstnärer fick chansen att visa vad de kan. Sen fanns det seminarier, musik, utställningar, med mera.
Idag åker sonen iväg till Mytilini (tror han kommer att sova som en stock under de 18 timmar som båtresan tar, efter denna volontärvecka). Undrar om ockupationen av universitet kommer att upphöra nu, så de kan börja plugga nån gång??
Själv ser jag fram emot en resa på torsdag - Crete, here I come...
