Känner mej fortfarande kluven, vet inte riktigt vad jag ska tycka om det här...
Har varit på det nya Akropolismuseet idag på förmiddan, det ENORMA komplex som snart är färdigbyggt strax nedanför akropolisklippan. Nu kan man besöka första våningen och få ett smakprov på hur det kommer att se ut när det är helt färdigt nästa år.
Men detta smakprov är tyvärr inte en helt angenäm upplevelse. Tvärtom så lämnar den en ganska besk eftersmak...
Redan innan museet började byggas så hade jag mina farhågor när jag tänkte på hur det skulle byggas modernt i detta antika område. När sen hela kvarter började rivas och jag såg de första mastodontpelarna resa sej mot skyn, ja då blev jag än mer tveksam. Det är nämligen så förskräckligt STORT.
Nu är museet alltså nästan färdigt och vi gick runt hela byggnaden för att se den från alla håll. Själva huvudingången som går från den underbara gågatan Dionysiou Areopagitou och där man har akropolisklippan i ryggen, är väl ok. Där ser den supermoderna arkitekturen smått tjusig ut, med stora glasfönster. Det är ju meningen att man uppifrån tredje våningen ska kunna se genom fönstren rakt över till akropolis, och det blir kanske fint när det är färdigt.
Men ser man museibyggnaden från andra håll, från sidan eller bakifrån, ja då är det bara en anskrämligt stor och ful sak, med massor av betong och plåt! Det är grått, grått, grått.
Och inte nog med det, det finns också andra tveksamheter. När man intet ont vetandes kommer och går mot ingången så känns det plötsligt som om avgrunden öppnar sej för en och man ryggar tillbaka! Under ett stort glasgolv ser man där de antika rester man hittat när man byggt. Det är väl bra, men det är bara det att en person med bara LITE anlag för svindel kan aldrig gå över detta glasgolv! Har redan hört talas om folk som mått så dåligt av det här att de vägrat gå in i museet. Själv försökte jag gå över, tänkte inte vara sjåpig, men det drog av svindel i mina ben och jag gick snabbt tillbaka till kanten...
Vi gjorde ett litet experiment och ställde oss vid sidan av för att se hur olika människor reagerade över det här. Det var rätt roligt att se egentligen...nästan alla ryggade tillbaka när de såg att det var glas och ett djup därunder, de stannade till och undrade om man verkligen skulle gå där?? De flesta kvinnor gick sen efter kanterna medan en och annan man visade sej modig och spatserade rakt över...
Det här är ett större problem än det kan verka, för även inne i museet är det stora golvytor som är av glas och med kanske 5-10 meters djup därunder. Hur det ska bli när de stora turistgrupperna kommer och alla ska trängas och försöka gå längs väggarna, det vet jag inte... Dessutom är dessa glasytor redan nu, med bara ett fåtal besökare, smutsiga av fotavtryck. Vilket städprojekt de har framför sej!
Nja, jag är fortfarande mycket tveksam. Visst behövdes det ett nytt museum, men var det här grå schabraket verkligen det bästa de kunde prestera?? Fast min slutliga bedömning kommer jag med när museet är helt klart...
I ett annat inlägg ska jag skriva om det bråk som pågår om två nyklassiska byggnader som man vill riva för att de "stör" utsikten från museet mot akropolis. Återkommer om det.
Det är fortfarande jättevarmt, nästan så att det är för jobbigt att vara ute mitt på dan! Men vi gick i alla fall en skön promenad på Dionysiou Aeropagitou, den stenbelagda gågatan som går längs med akropolis, tillsammans med finklädda grekiska familjer på söndagspromenad och turistgrupper från olika kryssningsfartyg.
(Obs, det fina stenhuset som syns på bilden med glasgolvet är INTE akropolismuseet, det är Weilerbyggnaden, den är arkeologernas administrativa kontor).
Andra bloggar om:
akropolis,
akropolismuseet,
Aten,
arkeologi,
antiken
